Samtliga personer som arbetar i en byggnad måste veta vilka verksamhetsspecifika risker som föreligger samt hur de ska verka för att förebygga uppkomsten av brand samt hur de ska agera vid en eventuell brand. De personer som har speciellt utsedda roller i brandskyddorganisationen behöver tillräcklig kunskap för att kunna utföra sitt arbete. Därför är utbildning och övning en viktig del av ett systematiskt brandskyddsarbete.

Utbildningsplan

För varje verksamhet bör det finnas en utbildningsplan som beskriver vilka utbildningar och övningar de olika personalkategorierna ska genomgå och med vilka intervaller. Utbildningsplanen bör också beskriva vad som ingår i respektive utbildning. Genomförda utbildningar bör dokumenteras och eventuella intyg sparas på lämpligt ställe.

Utbildningar

Nedan följer exempel på olika utbildningar som kan komma att bli aktuella för en verksamhet. Beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs, verksamhetens storlek, antalet anställda och vilka brandtekniska installationer som finns ställs olika krav på nivån av utbildning.

Utbildning/information för nyanställda

Inom alla verksamheter bör en introduktionsutbildning vad avser brandskydd och utrymning genomföras för alla nyanställda inklusive vikarier och praktikanter. Utbildningen bör genomföras så snart som möjligt och gärna inom två veckor från anställningens påbörjan. Utbildningen/informationen bör innehålla:

• Handlingsplaner och rutiner
• Utrymningsplaner
• Genomgång av lokaler med avseende på utrymning och brand
• Skydds- och släckutrustning

Grundläggande brandskydd

Samtliga anställda och vikarier bör ges tillfälle att gå brandskyddsutbildning minst vart fjärde år. Utbildningen bör skapa kunskap om:

• Brands uppkomst, spridning och förlopp
• Förebyggande av brand
• Bekämpande och agerande vid brand
• Utrymning och mänskligt beteende
• Vad systematiskt brandskyddsarbete innebär
• Risker, möjligheter och utrymning på sin arbetsplats
• Släckutrustning, inklusive praktisk släckövning

Systematiskt brandskyddsarbete

Den person som är utsedd till brandskyddsansvarig, brandskyddssamordnare eller som har motsvarande ansvarsområde bör ges möjlighet att gå utbildning i systematiskt brandskyddsarbete i samband med uppstarten av arbetet. Utbildningsbehovet kan variera beroende på brandriskerna och hur komplex verksamheten är. En utbildning bör ge kunskap om följande i mer eller mindre utsträckning beroende på behovet i det enskilda fallet:

• Lagar och förordningar samt aktuella regelverk
• Försäkringsregler
• Redogörelse av brandskyddet och brandrisker i aktuell byggnad
• Översiktligt om brandlarm och utrymningssäkerhet
• Systematiskt brandskyddsarbete, de sju stegen (brandskyddsorganisation & ansvar, dokumentation, rutiner, utbildning & övning, drift- & underhållsinstruktioner, egenkontroll & underhåll samt uppföljning & revision)
• Räddningstjänstens tillsyn

Brandskyddskontrollant

De personer som är utsedda att genomföra de regelbundna kontrollerna av brandskyddet bör ha kunskap utöver den som ingår i grundläggande brandskydd. Utbildning för brandskyddskontrollanter bör ge kunskap om:

• Lagar och förordningar samt aktuella regelverk
• Grundläggande byggnadstekniskt brandskydd
• Kontrollsystemet som använd i verksamheten
• Kontrollmetoder för olika brandtekniska installationer
• Rapportering av kontroll och påträffade avvikelser i brandskyddet
• Dokumentation och uppföljning

Heta arbeten

Heta arbeten är en benämning på arbetsmetoder, utrustning och verktyg som alstrar värme eller gnistor. I dessa arbeten finns det risk att brand uppstår. Tydliga exempel på Heta arbeten är svets- och skärarbeten med gasolbrännare, lödning eller smältning av metaller och snabbroterande verktyg som vinkelslip och kapmaskiner. Andra exempel på metoder som kanske inte är lika tydliga eller självklara är hovslagning, arbete med varmluftspistol, ogräsbränning eller induktionsvärmare. För att försäkringar ska gälla i samband med Heta arbeten ska samtlig personal som utför Heta arbeten ha genomgått utbildning inom området. Utförare av Heta arbeten ska vara certifierade, certifikaten gäller i 5 år. Utbildning i Heta arbeten bör ge kunskap om:

• Lagar och försäkringsbolagens säkerhetsföreskrifter
• Brandskyddsorganisation och ansvar
• Risker
• Säkerhetsregler
• Släckutrustning
• Brandfarliga varor
• Tätskiktsarbete

Föreståndare brandfarlig vara

Exempel på brandfarliga vätskor och gaser är bensin, eldningsolja, E85, alkoholer, gasol, vätgas, ammoniak och metan (naturgas/biogas). Beroende på vilken mängd som hanteras i verksamheten kan tillstånd från kommunen krävas. En verksamhet som är tillståndspliktig för sin hantering av brandfarlig vara ska ha en eller flera personer som är utsedda till föreståndare. Samtliga föreståndare och ställföreträdande föreståndare bör ha goda kunskaper om de varor som hanteras i verksamheten. Föreståndare bör gå en utbildning innan de blir utsedda/får ansvaret. Utbildning för föreståndare för brandfarlig vara bör ge kunskap om:

• Vad brandfarlig vara är
• Brand- och explosionsrisker med brandfarlig vara
• Lagar och förordningar samt aktuella regelverk
• Föreståndarens ansvar samt befogenheter -Tillståndshantering
• Förvaring och hantering av brandfarlig vara
• Myndigheters roll - tillsyn
• Explosiv miljö, klassningsplaner, starkströmsföreskrifter

Anläggningsskötare för automatiskt brand- och utrymningslarm

En brand- och utrymningslarmsanläggning kräver minst två anläggningsskötare. Utsedda anläggningsskötare bör ha god kunskap om aktuell anläggning och den byggnad den är placerad i. En genomgång av skötsel och drift anpassad till det aktuella systemet bör utföras på plats i byggnaden av anläggarfirman eller annan kompetent servicefirma. Utöver detta bör en grundläggande utbildning för anläggningsskötare genomföras och en uppdaterande utbildning bör ske vart femte år. Denna utbildning bör ge kunskap om:

• Allmän brandkunskap och förebyggande brandskyddsarbete
• Krav och regelverk för anläggningen
• Anläggningsskötarens roll och ansvar
• Brandlarmets uppbyggnad och funktion
• Funktion och skötsel av ingående komponenter
• Byggnadstekniskt brandskydd och brandlarmets roll i anläggningens brandskydd
• Förebyggande åtgärder för att motverka onödiga larm
• Riskbedömning som gör att förändringar måste göras i anläggningen
• Praktiskt handhavande

Anläggningsskötare för automatiskt vattensprinklersystem

En vattensprinkleranläggning kräver en anläggningsskötare samt en ersättare till anläggningsskötaren. Utsedda anläggningsskötare bör ha god kunskap om aktuell anläggning och den byggnad den är placerad i. En genomgång av skötsel och drift anpassad till det aktuella systemet bör utföras på plats i byggnaden av anläggarfirman eller annan kompetent servicefirma. Utöver detta bör en grundläggande utbildning för anläggningsskötare genomföras och en uppdaterande utbildning bör ske vart femte år. Denna utbildning bör ge kunskap om:

• Allmän brandkunskap och förebyggande brandskyddsarbete
• Krav och regelverk för anläggningen
• Anläggningsskötarens roll och ansvar
• Vattensprinklersystemets funktion och omfattning
• Funktion, skötsel och provning av ingående komponenter och system
• Drift och underhållsinstruktioner
• Bedömning av förändringar i verksamheten som kan påverka riskklassificeringen

Utrymningsövning

För att öva in de rutiner som verksamheten fastställt, med avseende på utrymning i händelse av brand eller utrymning på grund av andra orsaker, bör utrymningsövningar utföras regelbundet. Utrymningsövningar bör ske minst en gång per år. En utrymningsövning bör innefatta:

• Information inför utrymningsövningen inklusive syfte och beskrivning av genomförandet
• Kort genomgång av det byggnadstekniska brandskyddet och det organisatoriska brandskyddet
• Genomförandet av utrymningsövning
• Uppföljning och utvärdering
• Införa eventuella förbättringar i rutinen