Nödbelysning är all belysning som tänds eller förblir tänd vid ett strömbortfall eller annan utrymningssituation.

Syftet med nödbelysning är att man skall kunna utrymma en lokal/byggnad vid en fara som t.ex. gasutsläpp, bomb- eller terrorhot, rasrisk, rökutveckling eller brand. Även ett strömavbrott kan vara en anledning till utrymning. Utan en bra nödbelysningsanläggning kan stölderna då öka och personalen känna sig otrygg. Vid en utrymningssituation är det viktigt att det finns tillräckligt med ljus i lokalen. Armaturerna måste också vara placerade så att en säker utrymning kan ske och att man kan upptäcka alla eventuella hinder längs utrymningsvägen.

Lagar, regler och förordningar är ofta generellt skrivna och ger ibland utrymme för tolkningar. Det är därför viktigt att det sunda förnuftet får styra. Syftet med nödbelysning är inte bara att en säker utrymning skall kunna ske. Den ska också ge tillräckligt med ljus för dem som arbetar med t.ex. viktiga av - stängningsprocedurer vid en farosituation. Det är också viktigt att nödbelysningen säkerställer att brandbekämpnings- och annan säkerhetsutrustning kan lokaliseras och användas. I sällsynta fall har nödbelysningen också till funktion att säkerställa att tillräckligt ljus finns vid strömbortfall så att den normala verksamheten kan fortsätta i stort sett oförändrat.

Lux är SI-enheten för belysningsstyrka. Lux-värdet anger hur mycket ljus som träffar en given yta. En lux är definierad som en lumen per kvadratmeter. Lumen är i sin tur SI-enheten för ljusflöde och har enhetssymbolen (lm).

Boverket har svarat nej, samlingslokaler avser lokal eller grupper av lokaler inom samma brandcell där större antal människor förväntas vistas. Nödbelysningskravet gäller därmed i dessa grupper av lokaler.

Boverket har svarat att dessa smårum som enstaka toaletter borde nog kunna undantas då de endast är avsedda för enstaka personer och det normalt är enkelt att hitta ut ur en toalett på cirka en kvadratmeter. Behovet av nödbelysning för att möjliggöra utrymning kan därmed anses inte föreligga. Nödbelysning kan däremot behöva placeras i förrum eller motsvarande för att underlätta utrymning från toalettområdet som helhet om det rör sig om en större samlingslokal.

Det ska dock observeras att det i SS-EN 1838 förtydligas att nödbelysning krävs på toaletter för personer med funktionsnedsättning.

Boverket har svarat att detta är en bedömning som måste genomföras i det enskilda fallet.

Boverket har även svarat att det kan finnas fall där det inte krävs brandklassad kabel som endast försörjer den egna brandcellen. Detta mot bakgrund av att om det brinner så mycket inom exempelvis en utrymningskorridor att armaturen och kabeln påverkas så kan man ändå inte vistas i den utrymningsvägen.

I föreskriften till 5:343 anger att nödbelysning ska fylla sin funktion i de delar av byggnaden som inte är i brandens omedelbara närhet. Detta medför att elkablar till nödbelysning inte behöver brandskyddas inom utrymningsvägen.

Risken med ett sådan resonemang anser Boverket är att det kan tolkas att gälla även mycket stora brandceller som t.ex. stora köpcentra eller idrottarenor i en brandcell. I det fall kan det mycket väl vara möjligt att det brinner i en del av brandcellen och utrymning fortfarande sker i en annan del. Armaturer med långa dragningar av oskyddad kabel uppfyller i det fallet därför sannolikt inte funktionskravet att fungera utanför branden omedelbara närhet. Man måste därför projektera anläggningen i varje enskilt fall för att uppfylla kraven på nödbelysning eller nödströmsförsörjd vägledande markering.

Exempelvis bedömer brandskyddskanalen bedömer att om det brinner i en del av en sporthall ska nödbelysningen inte slockna i hela hallen. Om det brinner i armaturers närhet är det okej att nödbelysningen slocknar lokalt, men inte att all nödbelysning slocknar i hela hallen.

Boverket har svarat att strömavbrott sker oftare pga. andra anledningar än brand. Eftersom det är ovanligare med strömavbrott pga. brand görs en reducering av skyddsnivån för brandskydd av kabeln vilket bedöms ge en tillräckligt hög skyddsnivå. Behovet av nödbelysning bedöms också vara störst i den tidiga delen av brandförloppet

Boverket har svarat att grundtanken är att korridoren utgör utrymningsväg med de krav som finns på ytskikt och nödbelysning. Att avskiljning mot kök/dagrum tagits bort innebär inte att kök/dagrum i sig utgör utrymningsväg. Planlösningen på 5B boenden kan dock variera och gränsen mellan korridor och dagrum är inte alltid så tydlig som i de exempel som finns i bifogad rapport som låg till grund för regelförändringen.

Om utrymning sker över genensamma utrymmen tex via altandörr i dagrum bör kravet på nödbelysning och ytskikt gälla i tillämpliga delar.

Med strömavbrott avses elavbrott, dvs avbrott i elektricitetsförsörjningen.

Enligt föreskrift ska nödbelysning finnas i samtliga trapphus, som är utrymningsvägar, i byggnader med fler än åtta våningsplan.

En strikt tolkning av rådet är att även interntrappor mellan ett par eller några få våningar även ska förses med nödbelysning.

Syftet är att utrymmet utanför utrymninsdörren inte ska vara så mörkt att utrymning försvåras på grund av att personer snubblar eller får andra svårigheter att förflytta sig bort från dörren för att göra plats för efterföljande utrymmande. Författningskommentaren till 7 Kap. 40 § beskriver att nödbelysningsarmatur behöver finnas på utsidan utanför utrymningsdörren. Boverket anger inte något exakt mått, men enligt FSN - Föreningen Säkerhet genom Nödbelysning och Ljuskultur ska nödbelysningen åtminstonde täcka en horisontell radie om minst cirka 2 meter utanför utrymningsdörren. Om det finns trappa, nivåskillnad eller liknande ska dessutom hela denna del omfattas av nödbelysning för att uppfylla kravets syfte.

Observera att alla lösningar där utvändig nödbelysningsarmatur föreslås utgå eller utföras på annat sätt än det som beskrivs i Boverkets preciserade krav med tillhörande författningskommentarer utgör analytisk dimensionering.