Myndighetskrav

Boverket och Arbetsmiljöverket är i huvudsak de myndigheter som ställer krav på utrymningsskyltar och annan vägledande markering. I vissa fall kan vägledande markeringar vara skäligt vid en bedömning enligt LSO.

I de fall flera reglverk är tillämpliga och kraven skiljer sig åt ska alltid det högsta kravet tillämpas.

BSK-Tips: Genom att placera muspekaren över länkar kan ytterligare information erhållas.

En kort sammanfattning

Enligt BBR ska vägledande markeringar finnas i:

• utrymmen som är svårorienterade. Exempel är:
  • större lokaler där det inte är uppenbart var utrymningsvägarna är placerade
  • lokaler där dagsljusinsläpp saknas
• alltid i vissa lokaler i vk 2A
• alltid i samlingslokaler i vk 2B eller 2C
• alltid i utrymmen i vk 4 (hotell m.m.)
• alltid i utrymmen i vk 5C (sjukhus)
• om utrymning sker över annan lokal
• till utrymningsplatser i byggnaden
• om det finns utrymingsvägar som är särskilt avsedda för utrymning av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga

Enligt AFS 2020:1 ska vägledande markering normalt finnas på samtliga arbetsplatser.

Vid bedömning av skäligt brandskydd enligt LSO kan vägledande markering krävas för att brandskyddet i en byggnad ska vara tillräckligt. Ett exempel på det kan hittas här under punkt 5.

Krav enligt BBR

Med vägledande markeringar avses skyltar eller liknande som vid utrymning ger vägledning så att utrymningen inte hindras av svårigheter att orientera sig i byggnaden. I BBR avsnitt 5:341 anges i föreskriftstext att vägledande markeringar ska finnas i utrymmen som är svårorienterade. Krav på vägledande markering finns även i avsnitt 5:351, 5:352, 5:354 och 5:357.

Oavsett om utrymmen är svårorienterade eller ej så ställer BBR enligt ovan specifika krav på vägledande markeringar inom:

• Verksamhetsklassen 2A, förutom inom mindre lokaler som är lätt överblickbara, vilket mer specifikt utgörs av lokaler där gångavstånd till utrymningsväg är högst 15 meter och utrymningsvägarna är synliga från huvuddelen av lokalen.

BSK-Tips: Brandskyddskanalen gör tolkningen att gångavståndet 15 meter kan mätas utan hänsyn till sammanfallande gångväg och att undantaget avseende krav på vägledande markering även finns för lokaler inom verksamhetsklass 2A som utformas med en enda utrymningsväg enligt BBR avsnitt 5:322.

• Samlingslokaler tillhörande verksamhetsklass 2B och 2C.

• Utrymmen i verksamhetsklass 4.

• Byggnader med verksamhetsklass 5C.

BSK-Tips: Brandskyddskanalens bedömning är att krav på vägledande markeringar enligt BBR inom övriga verksamhetsklasser än de ovan listade inte ställs under förutsättning att dessa utrymmen inte är svårorienterade. Vidare görs bedömningen att även om ovan fyra listade verksamhetsklasserna inte är svårorienterade så ska vägledande markeringar ändå finnas, med undantag för mindre och lätt överblickbara lokaler tillhörande vk 2A.

BSK-Tips: Brandskyddskanalen gör bedömningen att begreppet svårorienterade bland annat relaterar till kännedom om lokalens utrymningsvägar. Bedömningen grundar sig i hur byggregelverk varit formulerade historiskt samt hur tidigare gällande utrymningshandbok från Boverket beskrivit kravet. Det innebär att samtliga lokaler där utrymningsvägar inte kan förväntas vara kända av de personer som vistas där ska utformas med vägledande markering till utrymningsvägarna.

Vidare bedöms begreppen kännedom om lokalen och lokalkännedom skilja sig åt. Till exempel i en skola kan elever, som för övrigt även enligt Arbetsmiljöverket betraktas som arbetstagare, förväntas ha kännedom om sitt eget klassrum och dess utrymningsvägar (kännedom om lokalen) men nödvändigtvis inte kännedom om hela skolbyggnadens lokaler (lokalkännedom).

I detta fall bedöms även hänsyn behöva tas till huruvida eleverna kan förväntas känna till samtliga utrymningvägar ur klassrummet. Klassrum med fönsterutrymning kan därför ofta behöva vägledande markering för att tydliggöra vilket eller vilka fönster som är utformade för utrymning. På samma sätt kan en smitväg för bakkantsutrymning mellan två klassrum behöva förses med vägledande markering även om eleverna kan förvänas ha god kännedom om lokalen.

Brandskyddsföreningen skriver att syftet med vägledande markeringar att visa vägen till en säker plats utanför en byggnad. Utrymningsskyltning krävs generellt om lokalerna är okända, svårorienterade eller saknar dagsljusinsläpp. Det rekommenderas också att hänsyn tas till behovet att tydliggöra att det är en utrymningsväg eller vägen till en sådan, för att undvika blockering och låsning, när placering av vägledande markeringar bestäms.

Exempel på svårorienterade utrymmen anges i allmänt råd till BBR avsnitt 5:341 och anges vara större lokaler där det inte är uppenbart var utrymningsvägarna är placerade eller lokaler där dagsljusinsläpp saknas, t.ex. garage större än 50 m2 och källare. Exempel på när det inte är uppenbart var utrymningsvägarna är placerade kan vara ett kontor där lokalen utformas med parallella korridorer inom brandcellen.

BSK-Tips: Med ovan i bakgrund ställer BBR med andra ord krav på vägledande markeringar i alla utrymmen i en byggnad där det inte är uppenbart var utrymningsvägarna är placerade, eller i lokaler där dagsljusinsläpp saknas. Detta oavsett verksamhetsklass eftersom just kontor används som ett exempel i BBR.

BBR ställer även krav på belysta eller genomlysta vägledande markeringar i de fall som utrymmet inte är att anse/betraktas som svårorienterat men där tillgång till dagsljus saknas. Detta eftersom ett utrymme som saknar dagsljusinsläpp enligt BBR tolkas som ett svårorienterat utrymme.

Observera att tillgången till dagsljus inte avser möjligheten att få in dagsljus i lokalen för att lysa upp den utan snarare att fönster hjälper personer att behålla orienteringen i en lokal.

Ovanstående utgör ett fåtal exempel på svårorienterade utrymmen och att det kan förekomma andra fall som anses uppfylla krav på svårorienterade.

Lokaler som enligt förenklad dimensionering i BBR inte omfattas av krav på vägledande markeringar finns därmed enbart inom vk 1, vk 2A, vk 3, vk 5A och vk 5B under förutsättning att lokalen inte kan betraktas som svårorienterad, dvs exempelvis där det är uppenbart vart utrymningsvägarna är placerade och där dagsljusinsläpp finns.

I slutet av denna Topic återges exempel på var Brandskyddskanalen bedömer att vägledande markeringar ska finnas med hänsyn till krav i BBR och AFS.

Krav enligt AFS

Där krav på belysta eller genomlysta vägledande markeringar inte ställs enligt BBR kan det ändå finnas krav att enligt AFS 2020:1 förse utrymmen med vägledande markeringar för utrymning.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) anger i 97 § att utrymningsvägar, samt vägar och dörrar till utrymningsvägar, ska normalt vara skyltade eller ha andra vägledande markeringar. Tillhörande allmänt råd anger att ett exempel på annan vägledande markering är fluorescerande ljus i golvet eller taktila ledstråk.

Enligt rådande branschrekommendation ska skyltar och andra vägledande markeringar normalt finnas på arbetsplatser. Syftet är att visa förekomst av utrymningsvägar, deras sträckning samt hur utrymningsvägen nås. Exempel på när vägledande markering inte behövs är om det endast finns en dörr ut ur utrymmet och det är tydligt att dörren är enda vägen ut.

BSK-Tips: Brandskyddskanalen gör tolkningen att i det fall som det endast finns en väg ut från ett utrymme och utrymmet är litet kan krav på vägledande markering utgå. Detsamma gäller om utrymmet är litet och det finns två dörrar ut från utrymmet om båda dörrar används för utrymning från utrymmet. Vad som avses med ett litet/mindre utrymme kan endast bedöma i det enskilda fallet.

Som bedömningsgrund borde det utgås från huruvida personer tros kunna hitta och ta sig till en utrymningsdörr på ett säkert och enkelt sätt även om det är helt mörkt i och utanför lokalen. Förses inte lokalen med vägledande markering rekommenderas att detta motiveras i brandskyddsdokumentationen till byggnaden.

Vägledande markering kan även avse ett behov av att markera upp utrymningsstråk inom vissa arbetslokaler för att förhindra att dessa blockeras av material i den dagliga driften. I större arbetslokaler, exempelvis pall-lager och industri, underlättar dessutom golvmarkeringar utrymningen i det fall brandrök hinner utvecklas och sikten försämras i lokalen.