I konsekvensutredningen för BBR 21 anges att ett generellt krav på brandgasventilation i trapphus är alltför långtgående eftersom även interntrappor mellan ett par eller några få våningar i så fall också måste ha sådan ventilation även om de inte ansluter mot vindsvåningen. Undantag för krav på brandgasventilation gäller för interntrappor som inte används som insatsväg för räddningstjänsten

Brandgasventilationen beskrivs i konsekvensutredningen främst, även om brandgasventilationen kan underlätta för utrymning är utrymningssäkerheten inte det primära syftet, är till för räddningstjänsten och deras insats, samt att efter insats kunna vädra ut så att byggnaden kan återgå till normal verksamhet så snabbt som möjligt. Konsekvensen av förtydligandet medför att det blir billigare för Byggherren eftersom inte alla trapphus behöver utrustas med brandgasventilation.

Brandskyddskanalen gör bedömningen att de trapphus som kan antas användas som tillträdesväg för räddningspersonal i första hand är de trapphus som betjänar hela byggnadshöjden.

Trapphus som inte förses med brandgasventilation ska enligt Brandskyddskanalen alltid verifieras med analytisk dimensionering genom nyttjande av BBRAD. I många fall bedöms en kort kvalitativ motivering vara tillräckligt.

Krav på brandgasventilation i trapphus bedöms dock av Brandskyddskanalen krävas om det är det enda trapphuset som når en viss del av en byggnad. Det kan till exempel vara olika huskroppar med olika höjder som nås av ett trapphus var.

Fönster mot det fria kräver lite underhåll jämfört med fläktar och rökluckor och kan därför vara att föredra där det är möjligt. Finns det fönster eller andra öppningar (franska balkonger etc.) mot det fria är detta därmed den enklaste och billigaste lösningen.

I BBR specificeras inte i vilken riktning fönster för brandgasventilation i trapphus ska öppnas. Eftersom brandrök förflyttar sig uppåt på grund av termisk stigkraft är det viktigt att hänsyn tas till fönsterplacering och dess utformning för att möjliggöra en effektiv ventilering. Brandskyddskanalen bedömer att:

• Sidohängda eller underhängda fönster är den mest optimala utformningen i de fall som dessa fönster öppnas utåt.
• Sidohängda fönster tillåts utföras inåtgående.
• Överhängda fönster som öppnar utåt tillåts för brandgasventilering i de fall som dessa kan öppnas minst 45 grader.
• Underhängda och överhängda fönster som öppnas inåt bör ej nyttjas för brandgasventilering om inte utformningen uteds. Detsamma gäller pivothängda fönster. Anledningen är att effektiviteten av rökgasventileringen kan riskera att minskas.

Manöverdon för aktivering av röklucka, mekanisk fläkt eller motsvarande i trapphus ska enligt allmänt råd till BBR 5:732 placeras i bottenvåningen och ska utformas för att kunna aktiveras av räddningstjänsten.

Hur stora fönster för brandgasventilering ska vara anges inte i BBR eller av Boverket på Kunskapsbanken. Minsta rekommenderade fönsterstorlek anges dock i flertalet handböcker, där det beskrivs att varje fönster som nyttjas för ventilering av brandgaser bör minst ha en öppen fri area om 0,5 m². Brandskyddshandboken rekommenderar 0,7 m².

BSK-Tips: Brandskyddskanalen bedömer att den öppna fria fönsterarean ska vara så kvadratisk som möjligt. Vidare bör fönster vara fri från hinder för att möjliggöra att brandgaserna kan ventileras ut till det fria på ett så effektivt sätt som möjligt. I annat fall ska hänsyn tas till hur eventuella hinder påverkar ventileringen av brandgaser. Exempel på hinder kan vara att balkar eller andra byggnadsdelar sitter på en ofördelaktig plats som kan medföra att brandgasernas transport begränsas. Hinder kan även utgöras att fönster inte utformas på ett så effektivt sätts som möjligt, exempelvis inåtgående över- eller underhängda fönster samt pivotfönster (se Q&A fråga ”Får fönster som nyttjas för brandgasventilation i trapphus vara inåtgående?”).

Höjdplacering av fönster anges inte i BBR eller av Boverket på Kunskapsbanken. Det översta fönstrets överkant bör enligt handbok placeras minst 1 m över det översta våningsplanets stannplan, så att även det översta våningsplanet har en fungerande brandgasventilation. Fönstret på de översta våningsplanet får med andra ord inte placeras alltför lågt ner. Notera att om fönster för brandgasventilation placeras så att dessa är svåra att nå ska fönstren förses med anordning så att de kan öppnas från trappan eller markplan.

Vid val av röklucka för brandgasventilation i trapphus ska luckan placeras i dess topp samt utföras horisontellt för att undvika vindpåverkan.

Där röklucka installeras i trapphus för brandgasventilation ska den fria (geometriska) arean enligt allmänt råd till BBR 5:732 vara minst 1 m² i byggnader med högst 8 våningsplan.

Brandskyddskanalen bedömer att rökluckans storlek ska utökas från 1 m² med minst 0,125 m² per våningsplan som läggs till mellan 8-16 våningar. Detta betyder att rökluckans fria geometriska area ska vara minst 1,5 m² ett trapphus som betjänar 12 våningar. Brandskyddshandboken rekommenderar en fri (geometriska) area mellan 1,5-2,0 m² för byggnader med trapphus som betjänar fler mellan 8-16 våningsplan.

Rökluckor bedöms av Brandskyddskanalen kunna nyttjas upp till maximalt 16 våningar. Över 16 våningar bedömer Brandskyddskanalen att mekanisk fläkt för ventilering av brandgaser är att föredra. I mycket höga trapphus finns bland annat stor risk för att brandgaser tappar sin termiska lyftkraft på grund av att röken kyls av och att rökluckan därmed inte kan effektivt avlägsna rök från alla delar av trapphuset. Att effektivt kunna ventilera ut brandgaser beskrivs även i allmänt råd till BBR 5:732, där det står att brandgasventilation eller motsvarande ska enligt allmänt råd till utformas så att ansamlingar av brandgaser begränsas och tryckavlastning uppnås.

Frågan om hur man ska tänka angående brandgasventilation av trapphus i byggnader högre än 8 våningar och lägre än 16 våningar har även ställts till Boverket som rekommenderar att fönster nyttjas för brandgasventilering.

Nej. Enligt allmänt råd till 5:733 påverkas inte rökgasluckans storlek utav trapphusets volym. Endast antalet våningsplan bedöms påverka brandgasventilationens area.

Notera att även om i de fall som rökluckan betjänar ett trapphus med färre än 8 våningsplan, så bör den fria (geometriska) arean på en röklucka enligt allmänt råd inte ska understiga 1 m².

Kraftmatningen till brandgasfläktar ska skyddas mot brandpåverkan från de brandceller som fläkten är avsedd att ventilera, och detta skydd ska uppfylla minst brandteknisk klass EI 60. Det innebär att kraftmatningen till brandgasfläktar ska förläggas avskilt i enlighet med denna brandklass. Exempel på godtagbar förläggning är brandsäkert förlagd kabel, antingen ingjuten i väggar eller bjälklag, eller placerad i brandklassat schakt. Även utvändig förläggning i rör på fasad kan vara tillräcklig, liksom förläggning i brandceller som inte gränsar till det trapphus som fläkten betjänar. Notera att elcentralen ska vara skyddat mot brand på samma sätt som kabeln. Det krävs inte någon nödströmsförsörjning såsom batteribackup eller dieselaggregat.

Brandgasfläktar ska placeras utanför trapphusets brandcell med utsuget med utsugspunkt i toppen av trapphuset. I toppen av trapphuset fläkt ska med andra ord inte placeras i samma brandcell som den ska brandgasventilera eftersom fläkten då riskerar att gå sönder av branden.

BBR ger ingen vägledning på hur brandgasfläktens kapacitet ska dimensioneras. Analytisk dimensionering får därför tillämpas för varje enskilt fall. [Förslagsvis](Brandskydd för bostadshus – Strategier, projektering, vägledning, Bengt Dahlgren 2015 ”sid 140”) görs detta genom att fläktkapaciteten jämförs med kapaciteten hos röklucka/fönster. I Nybyggnadsregler fram till 1996 utgjorde schablonen [20]( Brandskydd för bostadshus – Strategier, projektering, vägledning, Bengt Dahlgren 2015 ”sid 140”) luftomsättningar per timme krav, men har fortsatts nyttjas som praxis även idag, trots att det som ovan nämnt saknas formellt stöd om detta i BBR. 20 luftomsättningar bedöms av Brandskyddskanalen kunna nyttjas i byggnader upp till och med 16 våningsplan, därefter krävs analytisk dimensionering. Analytisk dimensionering bedöms även erfodras om lägre kapacitet än 20 luftomsättningar per timme önskar nyttjas förutsatt att säkerhetsnivån ändå uppnås.

Brandgasfläktar ska vara dimensionerade för att tåla de temperaturer som kan uppstå vid fläkten under en säkerställd drifttid vid brand. Boverkets byggregler (BBR) specificerar inga exakta krav på temperaturtålighet, men i normala fall betraktas det som tillräckligt att fläkten klarar 300 °C i 30 minuter. Observera att kraftmatningen till fläkten ska förläggas avskilt och uppfylla minst brandteknisk klass EI 60.

Brandgasventilation – oavsett om den sker via röklucka eller brandgasfläkt – ska aktiveras manuellt och i regel styras från entréplanet i trapphuset. Styrningen bör placeras bakom en låsbar lucka eller i ett skåp som går att öppna med brandkårsnyckel enligt standard SS 3654. Det ska vara tydligt skyltat vilken funktion som styrs, för att underlätta vid utrymning och insats. Aktiveringen bör ske via ett vred eller en tryckknapp där det tydligt framgår om systemet är igång. Det är olämpligt att använda återfjädrande eller omärkta knappar, eftersom dessa inte ger någon visuell bekräftelse på att brandgasventilationen har aktiverats.