2.4 Motiv till att reglera säkerhet i händelse av brand

Motiv till att reglera säkerhet i händelse av brand

Lagar och regler kring säkerhet i händelse av brand har funnits i Sverige sen ti- dig medeltid. Från början handlade regleringen främst om individens skyldigheter att inte starta bränder, hålla bevakning och brandredskap samt att inte utsätta övriga medborgares liv och egendom för fara. Därefter utvecklades byggnadstekniska brandföreskrifter för att undvika stadsbränder och spridning av brand mellan byggnader, för att slutligen även reglera den enskilda människans säkerhet när denne vistas såväl i offentliga som privat ägda byggnader. Själva lagstiftningen är därmed ett uttryck för samhällets ansvar över individen.11

Då en mer omfattande brand är en händelse med låg sannolikhet att inträffa un­der en byggnads livslängd blir brandskyddets funktion i den enskilda byggnaden sällan eller aldrig prövat i praktiken. Många byggherrar ser därmed få incitament att, annat än undantagsvis, utforma ett brandskydd utöver samhällets minimikrav. Det är därför av stor vikt att samhället säkerställer vilken säkerhetsnivå som krävs för att byggnaderna ska vara tillräckligt säkra att vistas i och att en brand i övrigt inte ska få orimligt stora konsekvenser. Inte minst gäller detta i offentliga miljöer där samhället eller någon privat organisation ansvarar för andra individers säkerhet, exempelvis i skolor, samlingslokaler, hotell och nattklubbar.

De byggnadstekniska reglerna fungerar också som referens vid tillämpning av andra lagstiftningar, inte minst LSO. Genom att det under lång tid har funnits byggregler så har de kunnat användas för bedömning av vad som är att anse som en skälig brandskyddsnivå i samband med tillsyn enligt LSO i befintliga byggnader och verksamheter. Byggreglerna är dock inte retroaktiva. I normal­fallet är det därför skäligt att en byggnad åtminstone uppfyller de krav på brandskydd som gällde när den uppfördes eller senast ändrades. Om byggreglerna skulle sakna en tydlig verifierbar säkerhetsnivå skulle denna bedömning bli svårare i framtiden med en större rättsosäkerhet för fastighetsägarna som följd.


11Räddningsverket (1992): Lagar och ansvarsförhållanden i det svenska brandväsendets historia. Beställningsnummer P90-070/92.