Säkerhet i händelse av brand vid ändring

Författningsförslaget innebär följande huvudsakliga skillnader jämfört med BBR:

• De generella föreskrifterna i avsnitt 1 BBR, som preciserar utrymmet för anpassning och avsteg vid ändring, är föreskrifter i författningsförslaget.
• Nya krav preciserar hur man ska bedöma ändringens omfattning vid ändrad användning. Det finns dock ingen motsvarighet till övriga generella regler i avsnitt 1 BBR som preciserar innebörden av olika begrepp som man behöver förhålla sig till vid bedömningen av kravnivån i en enskild ändringssituation (byggnadens förutsättningar, ändrad del och ändringens omfattning). Detta får i stället tas om hand på annat sätt, exempelvis via vägledning.
• Allmänna råd i avsnitt 1 BBR om varsamhet och förvanskning är föreskrifter i författningsförslaget.
• Det finns ingen exemplifiering motsvarande de i allmänna råden i BBR.

Som konstaterats i avsnitt 4.3.4 är antalet olika tänkbara ändringssituationer i princip oändliga. Även om man skulle tillämpa grova generaliseringar är det därför inte möjligt att i föreskriftsform reglera alla dessa situationer.

Reglerna i författningsförslaget fokuserar därför på hur kravnivån ska fastställas i det enskilda fallet. På en generell nivå regleras detta i 9 kap. författningsförslaget. Där klargörs också att krav endast kan ställas på den del som ändras. Utgångspunkten är att samma krav gäller för nya byggnader som vid ändring, men att kraven för nya byggnader aldrig är direkt tillämpbara vid ändring. Det ska alltså alltid prövas om det finns skäl att anpassa eller göra avsteg från kraven. Reglerna i författningsförslaget anger vilka skäl som kan åberopas för att anpassa och göra avsteg från kraven, men att det finns ett skäl innebär inte automatiskt en rätt att frångå kraven. Man ska alltid göra en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen samt mellan olika allmänna intressen. Detta kan upplevas som komplicerat och osäkert, men skiljer sig inte från andra avvägningar som alltid måste göras vid all form av planering. Författningsförslaget gör att det finns ett relativt stort bedömningsutrymme. Detta gör att förslaget kan uppfattas som otydligt och svårförutsägbart. Samtidigt utgör bedömningsutrymmet en förutsättning för att kraven ska kunna ställas på en rimlig och relevant nivå i det enskilda fallet.

I samband med regelarbetet har det övervägts om kraven vid ändringar skulle kunna förtydligas och vissa preciseringar har gjorts. Generellt är det dock så att ju mer bedömningsutrymmet begränsas, desto fler situationer uppstår där föreskrifterna uppfattas som oskäliga, antingen för att de ställer för hårda krav, eller för att de inte tillgodoser samhällets intressen på en godtagbar nivå.

I avsnitt 5:8 BBR finns ett antal föreskrifter och allmänna råd som beskriver den lägsta säkerhetsnivån som gäller vid ändringar i vissa situationer. Dessa krav har omarbetats och av 10 kap. författningsförslaget framgår motsvarande regler för situationer och krav där Boverket bedömer att det inte finns mer än ett försumbart avstegsutrymme från den säkerhetsnivå som gäller vid uppförande av ny byggnad, såvida det inte är uppenbart oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning. Detta alltså oavsett vilket resultat som följer av tillämpningen av 9 kap. författningsförslaget. Se vidare i avsnitt 5.6.3.

Författningsförslaget innehåller inte någon motsvarighet till avsnitt 5:851 och 5:854 BBR. Dessa föreskrifter anger en annan nivå på brandskyddet än den som gäller vid uppförande av nya byggnader. Boverket bedömer att den typen av nivåer i författningsförslaget kan ersättas av tillämpning av 9 kap. 1 § och vad som kan betraktas som godtagbart. Genom att dessa krav inte införs i författningsförslaget renodlas 10 kap. författningsförslaget till att enbart omfatta krav som relaterar till den säkerhetsnivå som gäller vid uppförande av nya byggnader.