Motiv till hänvisningarnas utformning

Nedan redogörs för motiven till hur hänvisningar till standarder och andra do­kument har utformats i författningsförslaget.

Hänvisningar till standarder utgivna av SIS

I första hand görs alltid hänvisning till en svensk standard eller teknisk specifikation utgiven av Svenska institutet för standarder (SIS). SIS är ett standardise­ringsorgan och en medlemsorganisation, utsedd av regeringen att representera Sverige i den globala organisationen ISO och den europeiska organisationen CEN. De standarder som reglerna hänvisar till är i huvudsak även europeiska standarder. Det är öppet för alla företag, myndigheter och organisationer som är verksamma i Sverige att delta i utvecklingen av standarder genom SIS. Innan en ny standard publiceras är den ute på remiss. Alla svenska organisationer har möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i standardförslagen i samband med remisser.

Hänvisningar till andra dokument

Även om utgångspunkten är att hänvisa till svensk eller europeisk standard innehåller författningsförslaget hänvisning till fyra dokument som inte är framtagna av standardiseringen och inte tillhandahålls genom SIS. Dessa är:

1. SBF 110:8 Regler för brandlarm.
2. SBF 502:1 Regler för utrymningslarm med talat meddelande.
3. SBF 504:1 Regler för trycksatt stigarledning.
4. SP FIRE 105, utgåva 5 – External wall assemblies and facade claddings – Reaction to fire.

Dokumenten i punkt 1–3 är utgivna av Brandskyddsföreningen Sverige. Dokumentet i punkt 4 är utgivet av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, numera RISE.

Skälet till att hänvisning föreslås till dessa dokument är att det saknas en lämplig svensk eller europeisk standard utgiven av SIS att hänvisa till. Det är därför nödvändigt att hänvisa till alternativa dokument framtagna av andra organisationer. Detta skulle kunna innebära andra mål med dokumenten och en annan öppenhet och transparens.

Brandskyddsföreningen är en ideell förening öppen för företag, myndigheter och organisationer att vara medlem i. Arbetet med att utarbeta Brandskyddsföreningens regler bedrivs inom organisationens olika arbetsgrupper. Till arbetsgrupperna bjuder Brandskyddsföreningen in organisationer med olika perspek­tiv för att utarbeta regler med så bred förankring som möjligt. Det är inte nödvändigt att vara medlem i föreningen för att delta i arbetet. Det krävs inte heller att deltagarna betalar någon avgift för att delta men det utgår heller ingen ersättning för arbetet. Beslut i arbetsgruppen tas genom konsensus.

Vid framtagande av nya branschregler eller ändring i befintliga regler skickar Brandskyddsföreningen dessa på remiss till de som berörs, exempelvis branschorganisationer och försäkringsbolag men även till Boverket. Remisser publiceras även på Brandskyddsföreningens hemsida²⁸ vilket gör det möjligt för alla som vill lämna synpunkter att göra detta.

De hänvisningar som finns i författningsförslaget sker till specifika utgåvor av Brandskyddsföreningens regler vilka är framtagna genom en transparent pro­cess med en bred förankring. Boverket bedömer därför att hänvisning till dessa regler kan göras i författningen.

I händelse av att Brandskyddsföreningens process för att ta fram eller ändra regler drastiskt ändras på ett sätt som Boverket inte bedömer lämplig har Boverket möjligheten att välja att inte längre hänvisa till framtida utgåvor av regelverken. På så sätt behåller Boverket kontrollen över de regler som ges ut av myndigheten och med vilken process dessa regler utarbetats.

Hänvisning till Brandskyddsföreningens regler samt till SP Fire 105 görs enbart eftersom motsvarande europeiska standarder saknas. Arbete pågår med att utveckla en standard för brandklassning av fasader, ett arbete som Boverket stödjer. Boverket ser även positivt på att SIS utarbetar standarder på fler områden, något som på sikt gör det möjligt för Boverket att fasa ut hänvisningar till andra dokument än svenska eller europeiska standarder.

Hänvisningarnas utformning i författningen

Boverket bedömer att det för en byggherre eller fastighetsägare normalt inte är nödvändigt att ha tillgång till någon av de standarder eller branschdokument som författningsförslaget hänvisar till. För en byggherre eller fastighetsägare är det endast nödvändigt att försäkra sig om att denne låter beställa och kontrollera att standarden eller branschdokumenten har följts i byggnaden. Det medför därför inte någon kostnad för införskaffande av dokumenten. De konsulter med flera som behöver ha tillgång till dokumentet kan redan i nuläget förväntas ha tillgång till dem, varför det inte medför några tillkommande kostnadsmässiga konsekvenser för dem.

Standarderna och branschdokumenten innehåller till vissa delar processuella krav, krav på underhållsåtgärder med mera. Hänvisningarna görs dock endast i fråga om tillförlitlighet och förmåga i den färdiga byggnaden.

Hänvisningarna görs uteslutande i allmänt råd och inte i föreskrift. Hänvisningarna innebär att en byggnad som uppfyller standarden också uppfyller den föreskrift där hänvisning sker.

Gemensamt för samtliga hänvisningar i förslaget är att hänvisning alltid görs till en speciell utgåva av en standard eller ett branschdokument. Detta innebär att Boverket behåller kontrollen avseende både säkerhetsnivån och kostnadsmässiga konsekvenser av eventuella ändringar av dokumenten. Om dokumentet ändras är det därför nödvändigt att Boverket aktivt tar ställning till de nya utgåvorna och ändrar hänvisningarna på ett sätt som bedöms lämpligt.

Det är viktigt att påpeka att målet med hänvisningarna är att ge uttryck för den säkerhetsnivå som eftersträvas, och inte att förhindra att andra standarder eller motsvarande som ger en minst lika hög säkerhetsnivå tillämpas. Eftersom hänvisningar finns i allmänt råd är det möjligt att system utformade enligt andra standarder eller motsvarande också kan uppfylla kraven i en föreskrift. Att följa en annan standard eller motsvarande innebär inte per definition analytisk dimensionering. Precis som alltid då ett allmänt råd inte efterlevs har dock byggherren bevisbördan för att den alternativa utformningen uppfyller föreskrifterna och medför åtminstone motsvarande säkerhetsnivå.

Fasadbrandprovning

Författningsförslaget innehåller regler som innebär att brännbara fasadssystem accepteras i viss utsträckning även i byggnadsklass 1, se 5 kap. 48 §. För att brännbara fasadsystem ska uppfylla föreskriften ska dessa ha genomgått en fullskalig fasadbrandprovning, vilket framgår av 2 kap. 25 §. Allmänt råd till föreskriften hänvisar till provningsmetoden SP FIRE 105 utgåva 5, i vilken också acceptanskriterier återfinns.

Boverket bedömer att det är nödvändigt att hänvisa till provningsmetoden i allmänt råd eftersom ett antal andra provningsmetoder finns av vilka en varierande säkerhetsnivå följer och flertalet allvarliga bränder har inträffat i fasader internationellt.

I författningsförslaget anges inte provningskriterierna, eftersom kriterierna anges i bilagan till provningsmetoden. Där finns också, på motsvarande sätt som i BBR, en differentiering för byggnader med högst åtta plan och byggnader med fler än åtta plan.

Att hänvisning görs till provningsmetoden SP FIRE 105 utgåva 5 bedöms inte innebära några påtagliga negativa konsekvenser, eftersom denna provningsmetod kommer vara allmänt tillgänglig och hänvisningen till den specifika utgåvan innebär att Boverket har kontroll över vilka krav om ställs. För byggherren handlar det om att kontrollera så att fasadsystemet uppfyller reglerna genom dokumentation av dess egenskaper utan att byggherren för den delen behöver ha tillgång till provningsmetoden och dess acceptanskriterier.

Det pågår för närvarande ett arbete med en gemensam provningsmetod för fa­sader inom Europeiska unionen. På sikt förväntas därför en harmoniserad europeisk standard för brandprovning av fasadsystem utarbetas. Föreskriften med tillhörande allmänt råd kommer då att behöva omarbetas och hänvisning sannolikt införas till nya europeiska brandtekniska klasser utifrån den harmonise­rade standardens.