Byggherrar
Byggherrar är ansvariga för att en byggnad uppfyller byggreglernas krav. En byggherre kan vara en juridisk eller fysisk person, till exempel ett företag, en kommun, en bostadsrättsförening eller en privatperson. Konsekvensbeskrivningen i detta avsnitt har företag som utgångspunkt men konsekvenserna kan generaliseras till alla aktörer som uppför en ny byggnad, eller gör en åtgärd i en befintlig byggnad. Konsekvensernas betydelse kan dock variera beroende på organisationens storlek och professionalitet samt ett enskilt projekts förutsättningar.
Under åren 2021–2023 har byggherrar i genomsnitt genomfört cirka 11 200 byggprojekt där nya byggnader uppförts.38 Tabell 5 ger en översikt av den totala populationen företag som kan verka som byggherre och beställare.
Tabell 5. Antal företag som kan verka som byggherre och beställare efter storleksintervall.
| Företagsstorlek (antal anställda) | Antal företag* | Fördelning % |
|---|---|---|
| 0 | 76 017 | 90,1 |
| 1–4 | 6 504 | 7,7 |
| 5–9 | 849 | 1,0 |
| 10–19 | 429 | 0,5 |
| 20–49 | 314 | 0,4 |
| 50–99 | 134 | 0,2 |
| 100–199 | 66 | 0,1 |
| 200–499 | 41 | 0,0 |
| 500+ | 6 | 0,0 |
| Totalsumma | 84 360 | 100 |
* SCB SNI 2007. 68.100 handel med egna fastigheter, 68.201 fastighetsbolag, bostäder, 68.202 fastighetsbolag, industrilokaler, 68.203 fastighetsbolag, andra lokaler, 68.209 övriga fastighets- bolag, 68.320 fastighetsförvaltare på uppdrag.39
Byggherrens ansvar betonas
Författningsförslaget medför ingen förändring av byggherrens ansvar men rollfördelningen mellan byggherren och byggnadsnämnden tydliggörs när bygg- herrens ansvar för sin byggnad betonas.
Författningsförslagets Övergripande bestämmelser tydliggör att byggherren har ansvaret för att en åtgärd uppfyller samtliga krav i författningen.
Verksamhetspåverkan och produktionskostnad
Författningsförslaget tydliggör att byggherrar ska ges utrymme att föreslå andra lösningar än de som presenterats i BBR:s allmänna råd. Genom att förslaget tydligt anger vad som krävs av byggherren då ett eller flera preciserade krav inte tillämpas, ökar möjligheten för byggherrar att använda andra fackmässiga metoder och lösningar än de som förekommer i de standarder som har angivits i BBR.
Omfattningen av en eventuell efterfrågeförändring avseende lösningar – och därmed kostnadsförändring – är inte möjlig att kvantifiera eftersom det inte går att förutsäga byggherrarnas framtida beställarbeteende. På kort sikt är dock bedömningen att skillnaden i efterfrågeförändring på alternativa lösningar inte blir särskilt omfattande eftersom regelförändringarna i huvudsak är att bestämmelser i allmänna råd, till exempel måttangivelser, antingen tas bort eller blir föreskrift. Det vill säga, förändringarna i sak är små. Uppskattningsvis blir det på kort sikt därför bara marginell kostnadspåverkan för produktion av byggnader som effekt av förslaget.
På lång sikt är en kvalitativ bedömning att en successiv efterfrågeförändring kommer att ske som följd av att reglerna öppnar för fler innovativa utformningar. Författningsförslaget kan därför indirekt bidra till mer innovation och nya lösningar vilket i sin tur kan sänka produktionskostnaderna och öka kostnadseffektiviteten. Eftersom sådana effekter beror på osäkra – och frivilliga – beteendeförändringar i framtiden är de inte möjliga att beräkna.
Reglerna i förslaget har formulerats som renodlade funktionskrav med tillhörande preciserade krav. Detta bedöms skapa större möjligheter att utforma byggnadsspecifika lösningar som uppfyller funktionskraven, eftersom de preciserade kraven är nivåsättande för säkerhetsnivån. Den byggherre som vill kan som följd av strukturen välja utformningar som bättre passar den enskilda byggherren, i stället för att styras av bindande krav i föreskrift. Ekonomiskt innebär det mer effektiv resursanvändning i företagen och i förlängningen möjlighet till mer ändamålsenliga och därmed mer kostnadseffektiva lösningar för säkerhet vilket även kan gynna byggherrarnas kunder och hyresgäster.
Ny teknik
Författningsförslaget innehåller ett nytt krav på att energilagring med batterier med en kapacitet över 20 kWh ska placeras i egen brandcell. Boverket bedömer att energilagring med batterier av den storleken främst förekommer i flerbostadshus, kontorsbyggnader och motsvarande större byggnader. Boverket bedömer att småhus normalt inte kommer träffas av kravet eftersom storleken på energilager för småhus vanligen har lägre kapacitet än 20 kWh.
Eftersom de byggnader som normalt träffas av kravet av andra anledningar ändå i de allra flesta fall är nödvändiga att brandcellsindela bedömer Boverket att de kostnadsmässiga konsekvenserna av föreskriften är begränsade. Närmare resonemang om de kostnadsmässiga konsekvenserna redogörs för i Bilaga 1.
Höga byggnader
Författningsförslaget innebär att gränsen för motsvarande byggnadsklass Br0 är 20 våningsplan, i stället för 16 våningsplan som i BBR, se Bilaga 3. Vid projektering av byggnader i intervallet 17–20 kan alltså tidsåtgången bli mindre eftersom dessa byggnader per automatik inte innebär att analytisk dimensionering måste tillämpas. Kostnadsminskningen för en enskild projektering av en byggnad i intervallet 17–20 våningsplan uppskattas som följd av detta till är 40–80 tusen kronor. Kostnadsminskningen är väldigt liten i förhållande till den produktionskostnad som en byggherre möter vid produktion av ett 17-våningshus. Boverket har dessvärre inte kunnat estimera antalet byggnader i det ovan nämnda intervallet som produceras varje år, men det kan antas var ett fåtal.
Vidare kan en kostnadsminskning förväntas avseende reservkraft för räddningshissar i byggnader upp till och med cirka 16 våningsplan. Installations- kostnaden för reservelverk eller UPS med batterier för räddningshiss uppskatttas vara minst i storleksordningen 150 tusen kronor.
Flervåningsbyggnader med brännbar stomme
Författningsförslaget innebär en kravhöjning för byggnader med fler än fyra våningsplan med brännbar stomme med hög permanent brandbelastning. Kostnadskonsekvenser och konsekvenser för företag har redovisats i Bilaga 4.
Verksamhetsklass 3C
Införandet av verksamhetsklass 3C medför krav på boendesprinklersystem i vissa trygghetsboenden. Detta krav innebär en fördyring av produktionen. Förändringen i produktionskostnad har beräknats med hjälp av att göra flera antaganden om de producerade byggnaderna. Se Bilaga 5 för närmare beskrivning av dessa antaganden och beräkningarna. Kostnaden beräknas bli mellan 300–350 kr/m2 (BRA) om inte extra tank och pump krävs och 400–450 kr/m2 om dessa installationer krävs. För det tänkta typhuset blir därmed den totala investeringskostnaden runt 500–650 kr/m2 beroende på vilken utrustning som behövs. Om flera liknande hus projekteras kan dock kostnaderna minskas då projektering, beräkningar och handlingar inte behöver göras om i alla delar. Den totala årliga kostnaden som drabbar kollektivet byggherrar som följd av detta uppskattas vara mellan 4–6,6 miljoner kronor.
Administrativa kostnader
Enligt 1 kap. författningsförslaget ska byggherren dokumentera sin projektering och sina egenkontroller, om det inte är obehövligt. Motsvarande bestämmelser i BBR preciseras i ett allmänt råd. Kravet gäller för alla tekniska egenskapskrav. Principiellt kan detta betraktas som en kravskärpning som kan leda till högre kostnader för dokumentation.
Enligt Boverkets bedömning tillämpas det allmänna rådet i hög utsträckning när det gäller uppförande av ny byggnad och större ändringar, till exempel ombyggnad. Det är svårt att vidta lov- eller anmälningspliktiga åtgärder utan dokumentation om att kraven uppfylls på något sätt, så generellt bedömer Boverket att författningsförslaget innebär små höjningar av dokumentationskostnaderna. Kunskapsnivån höjs med preciserade krav och uppmärksammar byggnadsnämnderna på att dokumentation ska lämnas in.
I de få fall det kan bli kostnadsökningar gäller det främst de företag som i dag inte dokumenterar sin projektering och resultatet av de genomförda kontrollerna. Det har inte varit möjligt att beräkna dokumentationskostnaden, bland annat för att komplexiteten i byggprojekt är mycket varierande och att kostnaden påverkas av alla egenskapskrav, inte bara säkerhet i händelse av brand.
Boverket bedömer att både byggherrar och byggnadsnämnder redan idag tilllämpar principen att dokumentation inte behöver upprättas ifall det är obehövligt. De ekonomiska konsekvenserna bedöms därför bli små.
Tidsåtgång för regeltillämpning
Författningsförslaget innehåller färre bestämmelser än BBR och innebär i många delar en förenkling som på sikt kan bli tidsbesparande.
På kort sikt kan det ta längre tid att arbeta med en ny regelstruktur, jämfört med den gamla som är väl inarbetad.
På längre sikt finns det möjlighet till tidsvinster eftersom författningsförslaget bland annat kommer innebära att överblickbarheten ökar när onödiga regler upphävs och textmängden minskar, där de allmänna råden höjs till föreskrift tydliggörs kravnivån, tillgången till författningskommentarer kommer tillsammans med vägledning hjälpa tillämparen att snabbare förstå innehållet och till- lämpa föreskrifterna, tydligare krav på dokumentation och projektering kommer bidra till kortare handläggningstider hos byggnadsnämnderna samt öka förutsättningarna för effektiv drift och underhåll.
Boverket kommer att utveckla vägledningstexter till föreskrifterna. Syftet är primärt att främja kvalitet och regelefterlevnad, men med vägledningen bör det även gå fortare och bli effektivare att använda och tolka föreskrifterna.
Det har inte varit möjligt att beräkna tidsåtgång för tillämpning av regler i faktiska tal, varken för nollalternativet – det vill säga dagens regler – eller för författningsförslaget. Skälet är att det inte går att isolera faktorn reglerna om säkerhet i händelse av brands påverkan på tidsåtgång från andra faktorer som påverkar tidsåtgång, till exempel tillämpning av andra tekniska egenskapskrav. Tidsåtgången påverkas även av en byggnads komplexitet och kompetensen hos den som projekterar. En kvalitativ bedömning är att det sannolikt är stor variation eftersom en byggherre kan vara allt från en privatperson som använder reglerna för första gången till en stor fastighetsutvecklare med egna eller upphandlade experter. Det är även stor skillnad i tidsåtgång beroende på om det är en mindre byggåtgärd som bara träffas av några tekniska egenskapskrav jämfört med ett större projekt som träffas av alla utformningskrav och tekniska egenskapskrav.
Kompetensutveckling
Byggherrar kommer att behöva kompetensutveckling i hur de nya författningsförslagen fungerar, inte enbart för föreskrifterna om säkerhet i händelse av brand. Kostnaden för kompetensutveckling kan inte beräknas på grund av att byggherrar är en heterogen grupp med olika behov. Ett räkneexempel presenteras dock nedan som bygger på att det behövs åtminstone en halv dags utbildning per anställd för de som jobbar med regeltillämpning.40
Den som vill arbeta på samma sätt som med BBR kommer att kunna göra det även med det nya författningsförslaget eftersom det är möjligt att tillämpa de preciserade kraven eller att tillämpa funktionsbaserade utformningar som verifierats genom analytisk dimensionering.
Utöver formell kompetensutveckling blir det en period av successiv inlärning av de nya reglerna vilket under en begränsad period kan innebära produktivitetsförluster. Effekten kan inte beräkna eftersom den förklaras av flera okända faktorer. Boverket bedömer dock att den sammanlagda kostnaden för kompetensutveckling och inlärning för kollektivet byggherrar inte leder till några negativa nettokonsekvenser eftersom förslaget på sikt skapar möjligheter för företag att höja sin produktivitet på ett sätt som försvåras av nuvarande författningsmodell.
Konsekvenser för små och medelstora företag
Byggherreföretag är i hög utsträckning små företag vilket framgår av Tabell 5 ovan. Tabellen visar en översikt av storleken på företag som utvecklar bygg- projekt och förvaltar fastigheter.
Författningsförslaget innebär tydligare och i formell mening ökade krav på att dokumentera byggprocessen och en något större administrativ pålaga för bygg- herrar. I små företag är det i större utsträckning samma person som ansvarar för att sköta såväl administration som till exempel försäljning eller andra arbetsuppgifter med högre förädlingsvärde. Därför blir alternativkostnaden, för extra administrativa kostnader, relativt betraktat, större för små byggherrar.
Små byggherrar behöver i högre utsträckning förlita sig på extern kompetens – i såväl projekteringsskedet som utförandeskedet – för att genomföra och dokumentera kontroller. Boverket bedömer att den nya författningen kan medföra att fler arbetsuppgifter under projekteringen kommer behöva göras av en expert. Små företag kommer därför i högre grad än tidigare att behöva köpa in expertkompetens av exempelvis arkitekter och brandkonsulter. Detta medför i någon mån ökade kostnader för kollektivet små företag.
Privatpersoner som byggherrar
Många byggnader, framför allt småhus, uppförs av privatpersoner för egen räkning och eget bruk. I genomsnitt har cirka 3 700 styckebyggda småhus per år uppförts 2021–2023, beräknat utifrån antalet sökta bygglov.41
Privatpersoner har samma ansvar som övriga byggherrar när det gäller att uppfylla byggreglerna. Privatpersoner saknar ofta professionell kompetens och många behöver anlita professionella projektörer när de behöver projektera. Boverket bedömer att minskningen av detaljerade regler riskerar att få större konsekvenser för privatpersoner som byggherrar i jämförelse med professionella aktörer.
Bostadsrättsföreningar som byggherrar
Det finns cirka 23 000 bostadsrättsföreningar i Sverige. Konsekvenserna av författningsförslaget som beskrivs för byggherrar gäller även för bostadsrättsföreningar som byggherre.
Kommunen och regionen som byggherre
Konsekvenserna av författningsförslaget som beskrivs för byggherrar gäller även för kommunen och regionen som byggherre. I några fall kan konsekvenserna dock bli något mer begränsade då regionerna är befriade från vissa krav kopplade till lov- eller anmälningspliktiga åtgärder.
Staten som byggherre
Konsekvenserna av författningsförslaget som beskrivs för byggherrar gäller även för staten som byggherre. I några fall kan konsekvenserna dock bli något mer begränsade då staten är befriad från vissa krav kopplade till lov- eller anmälningspliktiga åtgärder.