Är möjligt att acceptera att återinträdesmöjlighet sker med hjälp av brandlarm?

Boverket har svarat att utrymningsfunktion ska kunna ske genom öppning vid respektive dörr eftersom utrymning kan bli aktuell på grund av andra skäl än brand. Det finns även en större risk för felfunktion om öppningen av utrymningsvägarna bygger på att flera olika tekniska komponenter ska samverka jämfört mot mekaniska utrymningsbeslag. Detsamma får antas gälla återinrymningskravet i de verksamhetsklasser det särskilt utpekats. En öppning med enbart brandlarm får i det fallet ses som en analytisk dimensionering.

Ska återvändande kunna ske med mekanisk funktion?

Boverket har svarat att en av våra brandingenjörer har tidigare besvarat liknande frågeställning gällande återvändande efter passage:

Fråga: Vi har fått i uppdrag av Landstinget Dalarna att undersöka alternativa lösningar för återinrymning (vk 5C). Just nu så önskar jag få ett förtydligande om allmänna rådet 5:335 medger att "…anordning som gör det möjligt att återvända efter passage" kan bestå av upplåsning via automatisk brandlarm? Naturligtvis ordnat så att detta även fungerar vid strömavbrott. Ett annat sätt att se på denna frågeställning (kanske snarare en fundering hur rådet 5:335 är uppbyggt) är lydelsen "Låsta dörrar som enbart öppnar på signal från ett automatiskt brandlarm bör inte förekomma eftersom som utrymning kan bli nödvändig av annan anledning än brand". Detta råd gäller som jag läser det utrymning och inte återvändande för situationen - av annan anledning än brand.

Svar: Precis som du noterar så har de två reglerna olika syften. Den ena handlar om att man ska kunna ta sig ut från en byggnad och den andra om att ge personerna möjlighet att vid behov kunna återvända. Möjligheten att återvända är en funktion som inte alltid måste vara aktiverad utan kan exempelvis aktiveras först när du använder dörren. Att kunna utrymma en byggnad däremot måste alltid vara möjligt, därav skrivningen att fördröjd öppning eller att dörrar öppnar på signal från automatiskt brandlarm inte bör förekomma.

Medger det allmänna rådet i 5:335 att anordning som gör det möjligt att återvända efter passage kan bestå av endast upplåsning via automatiskt brandlarm?

Boverket har svarat att det som avses i det allmänna rådet är att dörren bör vara försedd med öppningsanordningar på båda sidor och att funktionen ska finnas efter att dörren har öppnats. Det är inte att betrakta som förenklad dimensionering om möjligheten till återvändande enbart sätts i funktion genom automatiskt brandlarm.

Ska återvändande efter passage enligt 5:335 vara möjlig även vid utrymning av annan anledning än brand, eller gäller detta råd om återvändande enbart i händelse av brand?

Boverket har svarat att även om kravet sannolikt har införts huvudsakligen för att möjliggöra att utrymmande kan återvända om de möts av brand och/eller rök kan behov av återinrymning av andra skäl inte uteslutas bara utan vidare. Exempelvis kan personal i verksamhetsklass 5 behöva återvända för att bistå med utrymning vid andra situationer än brand.

Om dörren som passeras ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska även tillgänglighetsanpassningen gälla för återvändandet?

Boverket har svarat att om det är fråga om en utrymningsväg som ska vara tillgänglig och användbar till följd av krav i avsnitt 5 så är syftet att utrymningsvägen ska kunna användas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Om krav samtidigt finns på att dörren ska vara möjlig att återvända tillbaka genom, är det en rimlig slutsats att även personer med nedsatt rörelseförmåga ska kunna återvända tillbaka.

Observera att på följande frågor 1-6 har boverket givit ett generellt svar som återfinns längst ner efter den 6:e frågan

1. Med hänsyn till formuleringen i 5:31 och förtydligandet att dörrar som låses upp på brandlarm inte är godtagbart så skulle min tolkning vara att alla övriga krav på dörrar endast gäller vid brand. Varför finns det annars ett förtydligande avseende upplåsning vid brandlarm? Alltså, BBR ställer inte krav på att utrymning för t.ex. olika typer av hotsituationer ska beaktas. Är detta en korrekt tolkning?

2. Om ovanstående tolkning är korrekt så bör det rimligen inte finnas någon anledning till att återinrymning (återvändande efter passage) ska kunna ske vid en annan situation än brand? Stämmer detta?

3. Om utgångspunkten för återinrymningskravet förutsätter brand i byggnaden enligt ovan och då det avseende återinrymning i BBR anges att dörr ”…bör vara försedd med anordning…” som ju är ett väldigt tolkningsbart uttryck ser jag ingen anledning till att det, rent principiellt, inte skulle kunna ha en återinrymningsfunktion som endast aktiverar vid brandlarm. Det är alltså inte nödvändigt att denna funktion sker mekaniskt. Åtminstone om vi för en stund förutsätter att ett brandlarm och den upplåsning som ska ske har en 100 %-ig funktion, det vill säga att den alltid kommer att fungera. Är det en rimlig tolkning?

4. Tidigare svar från Boverket har varit att en upplåsning via brandlarm skulle vara att betrakta som en analytisk dimensionering. För att en sådan ska kunna göras krävs ett verifierbart funktionskrav. I aktuellt fall anges ”anordning som gör det möjligt för personer att återvända efter passage” i allmänt råd. Hur ska en verifiering av detta göras, vad är referensutförandet? Är utgångspunkten i BBR att detta ska ske mekaniskt och att all annan lösning är att betrakta som analytisk dimensionering? Hur ska man då med en annan lösning (oavsett om det är upplåsning via brandlarm, nödöppningsknapp) kunna verifiera att motsvarande nivå uppfylls?

5. I samma svar från Boverket som anger att upplåsning via brandlarm är att betrakta som analytisk dimensionering anges att ”Det finns även en större risk för felfunktion om öppningen av utrymningsvägarna bygger på att flera olika tekniska komponenter ska samverka jämför mot mekaniska utrymningsbeslag.”. Med ett sådant resonemang kan man alltså alltid hävda att all typ av elektrisk upplåsning (oavsett om det är via nödöppningsknapp, brandlarm eller annat sätt) är en sämre lösning än mekanisk öppning och därmed inte uppfyller samma kravnivå som en utformning med mekanisk öppning. Och därmed är det omöjligt att påvisa en annan lösning än allmänt råd. Hur är det rimligt? En sådan tolkning skulle innebära att vi bara kan glömma alla typer av passagesystem/skalskydd i många verksamheter, inte minst sådana där det är krav på återinrymning på dörrar till det fria såsom förskolor.

6. En mer rimligare tolkning, om nu öppning på brandlarm är att betrakta som analytisk dimensionering som jag inte är helt övertygad om att jag håller med om enligt resonemang i punkt 1-3 ovan, skulle vara att det skulle kunna vara godtagbart att ha en återinrymningsfunktion som aktiverar på brandlarm men att man då ska beakta eventuella felfunktioner på en sådan lösning och vid behov vidta åtgärder för att säkerställa driftsäkerheten. Är det ett rimligt tillvägagångssätt?

Boverket har svarat på frågorna 1-6 ovan att BBR ställer i huvudsak krav utifrån de tekniska egenskapskrav som finns i Plan- och bygglagen. Avsnitt 5 i BBR utgår främst från krav nummer två säkerhet i händelse av brand, men det finns även andra bemyndiganden som tillgänglighet för räddningsfordon till tomten m.m. Vi har i övrigt inte möjlighet att kommentera dina tolkningar och resonemang. Det är byggherren som ska uppfylla reglerna och byggnadsnämnden har tillsyn över det i enskilda fall. Boverket har inget generellt tolkningsföreträde utan vid eventuella tvister kan det komma att avgöras i domstol.

Kommenterer från Brandskyddskanalen

BSK-Tips: Ovanstående frågeställningar (se även Tips på läsning) med svar från Boverket ger en bild av komplexiteten av frågan. Boverket har ganska tydligt skrivit att utrymning kan bli nödvändig av annan anledning än brand och har förtydligat i flera av sina svar till marknaden att detta ska beaktas. Sedan kan det vara så att BBR inte är skriven med föreskrifter som är vattentäta för detta och då kan man säkert hitta kryphål men huruvida de håller i rätten när Boverket är så tydliga som de är svårt att sia om…

Säg att utrymning ska kunna ske av annan anledning än brand och möjligheten till utrymning ska vara lika god i detta fall som i brandfallet (återinrymning, tillgång till utrymningsvägar, tillgänglighet m.m.). Då faller argumentationen.