AK2 riktar sig till samma grupp som för AK1. Skillnaden är att större mängd energi önskas lagras än för AK1. Ett riktvärde som ges av BFS 2024:7 är mer än 20 kWh. Batterienergilager för laddning av elfordon såsom till exempel truckar, stora USP-installationer eller lagring av solenergi inom kontorsbyggnader, bostadsrättsföreningar, vård och omsorg, industrier med mera. För byggnader där analytisk dimensionering används bör även hanteringen av batterienergilagring och de risker som medföljer inkluderas i analysen.
Placering
Om batterienergilagringsenheten placeras inomhus bör den placeras i egen brandcell. Dessutom bör inte brännbart material befinna sig i denna brandcell. Brandcellen bör även placeras i markplan. Om utrymmet för batterienergilagring placeras utomhus i en byggnad utan brandteknisk avskiljning, ska utrymmet placeras minst 8 meter från närliggande byggnad. Avståndet på 8 meter är ett generellt krav i 6 kap. 5 § BFS 2024:7 vilken inte tar hänsyn till explosionsrisk. På grund av detta bör en bedömning angående explosionsrisk göras för varje individuellt projekt med hänsyn till fönster, ventilationsplacering och andra känsliga delar av byggnaden.
Brandlarm
Att installerar någon typ av branddetektion är utrymmet skapar förutsättningar för ett tidigare utrymningsförlopp och kortare insatstid. Brandlarmet kan bestå av till exempel ett kombilarm kopplat till ett säkerhetsbolag eller kommunicerande brandvarnare.
Kommunicerande brandvarnare är ett alternativ i det fall utrymningen behöver tryggas men en tidig insats av räddningstjänsten inte är avgörande. Detta kan exempelvis vara i en kontorsbyggnad i en brandcell.
Förebyggande ventilation
Ett separat ventilationssystem bedöms minska risken för explosion, genom att motverka att gasblandningen når sin brännbarhetspunkt om någon av battericellerna drabbas av termisk rusning. Förebyggande ventilation bidrar till att ventilation är igång även i ett tidigt skede samt om brandspjäll har stängt. Om utrymmet dessutom är utfört med ett undertryck minskar risken för att brandgaser sprider sig ut genom dörrar eller andra ytor som kan bidra till läckage.
Brandgasventilation
Räddningstjänsten bör ha möjlighet att ventilera ut brandgaser ur utrymmet. Detta kan göras genom att till exempel använda dörr eller fönster i fasad. Brandsluss mot utrymningspassager Om brandcellen med batterilagringsenheten står i förbindelse med en utrymningspassage som betjänar andra utrymmen (där personer vistas mer än tillfälligt) ska det finnas en brandsluss mellan brandcellen med energilagret och utrymningspassagen.
Insatskort
Insatskort med information om placering, storlek, nödstopp och brandtekniska installationer kan vara till stor hjälp för räddningstjänsten vid en insats. Insatskort kan placeras i anslutning till brandförsvarstablå om byggnaden är försedd med brandlarm alternativt i skåp låst med brandkårsnyckel som placeras i huvudentrén. För vidare information gällande insatskort hänvisas till följande utredning publicerad av MSB: ”Insatskort för energilagring och solcellsanläggningar”. Figuren nedan visar ett insatskort för ett energilager.
Utökad skyddsnivå
Om det finns ambition för utökad skyddsnivå kan utrymmet utrustas med fler brandtekniska system. Dessa förklaras mer utförligt nedan.
Automatiskt brandlarm och utrymningslarm
Ett automatiskt brandlarm och utrymningslarm bidrar till en tidigare varseblivningstid, och ett tidigare larm till räddningstjänst och således minska risken för brandspridning. Ett optiskt larm kan placeras på utsidan av utrymme för batterienergilagring för att varna personer för att gå in i utrymmet.
Släckvattenshantering
Brand i litiumjon-batterier kan vara svårsläckta, vilket kan leda till att mycket släckvatten behöver användas. Därför bör möjlighet till uppsamling och hantering av släckvatten beaktas.
Förebyggande ventilation
För att ytterligare minska risken för explosion kan en gnistsäker fläkt användas i den förebyggande ventilationen, även kallad ATEX-fläkt.
Aktivering av brandgasventilation
Aktivering av brandgasventilation kan med fördel aktiveras på en säker plats. Detta ger räddningstjänsten en säkrare arbetsmiljö, då det finns risk för explosion då friskluft kommer in i utrymmet.
Tryckavlastning
För att konsekvensbegränsa en eventuell explosion i utrymmet kan någon typ av tryckavlastning installeras. Detta kan vara till exempel vara en explosionslucka eller ett fönster riktad i ofarlig riktning.
Exempel på utformning i applikationskategori AK2
Nedan kommer ett förslag på utformning för ett utrymme där batterienergilagring i applikationskategori AK2 befinner sig.
Förutsättningar:
- Lagerlokal verksamhetsklass Vk 1, byggnadsklass Br3.
- Batterienergiutrymmet är placerat 5 meter från lagerbyggnad.
- Batterienergilaget, på 50 kWh ska användas till att lagra energi för att ladda eldrivna truckar.
Placering
Batterienergilager placeras i separat byggnad i ett plan. Byggnaden befinner sig inom 8 meter från lagerlokalen. Risken med brandspridning tas i beaktan genom att väggen i batterienergiutrymmet som vetter mot lagerlokalen uppförs i brandteknisk klass EI 30. Batterienergilagret inredds så brännbart material i anslutning till batterienergilagret minskas. Ingen väg är belägen i närheten av batterienergilager, vilket minskar risken för mekanisk påverkan genom påkörning.
Branddetektering
Batterienergiutrymmet är utrustat med ett kombilarm, vilket varnar vid inbrott och brand. Larmet är kopplat till verksamhetens säkerhetsbolag.
Brandgasventilation
Dörr i fasad tillåter räddningstjänsterna ventilera ut brandgaser till det fria.
Explosionsförebyggande ventilation
Batterienergiutrymmet har en frånluftsfläkt för att reglera fuktigheten i utrymmet. Denna kommer även fungera som explosionsförebyggande ventilation och utfös med gnistsäker fläkt.
Insatskort
Insatskort med information om placering, storlek och brandtekniska installationen upprättas i samverkan med sakkunnig inom brandteknik.
Släckvattenhantering
Byggnaden för batterienergilagring upprättas på en hårdgjord yta, vilket minskar risken för vattengenomträngning i marken. Dessutom upprättas byggnaden med en tröskel vilket hindrar släckvatten att rinna ut från byggnaden.
Tryckavlastning
Dörr i fasad fungerar som tryckavlastning. Vid eventuell explosion kommer dörren ge vika och transportera tryckkraften ut från utrymmet. Dörren är riktad mot ett skogsparti där få människor förväntas visats, vilket bedöms vara en säker riktning. Se figur nedan för en schematisk illustrering av exemplet.
