AK3 riktar sig till kommuner, företag eller andra aktörer som har för avsikt att använda batterienergilagring för storskaligt kommersiellt bruk. Till samma kategori hör även leverantörer som förser andra aktörer med tillfälliga eller mobila batterienergilagring i form av till exempel battericontainrar. Batterienergilager i form av batterienergilagringsparker eller uthyrning av mobila containers för byggarbetsplatser, festivaler eller andra verksamheter med behov mobil energiförsörjning i större omfattning är exempel på applikationer. I denna applikationskategori bör alltid en riskanalys göras i samverkan med sakkunnig. Riskanalysen bör beakta följande punkter:

• Avstånd till annan byggnad
• Avstånd till infrastruktur, känsliga verksamheter, gångvägar, samlingsplatser etc.
• Termisk propagering och interna säkerhetsdistanser inom batterienergilagret
• Avstånd mellan separata energilagringsenheter (så som två containers eller liknande)
• Explosionsrisk
• Yttre faktorer så som väder, vind och mekanisk påverkan (exempelvis påkörning, nedfallande objekt)
• Räddningstjänstens insatstid/framkörningstid och förmåga
• Släckvattenhantering och närliggande vattenskyddsområden
• Hantering av batterienergilagret och eventuellt skadade battericeller efter brand

Nedan presenteras ovanstående punkter mer utförligt.

Avstånd till annan byggnad

Avstånd till annan byggnad bör hanteras genom riskanalys där konsekvenser för närliggande byggnader vid en brand och explosion bör beaktas. Avstånd till annan byggnad bör som minst uppfylla motsvarande krav som för avstånd mellan byggnader (8 meter) enligt 6 kap. 5 § BFS 2024:7. Tillfredställande skydd kan enligt BFS 2024:7 även erhållas om brandspridning mellan byggnader begränsas med skydd som motsvarar det högsta kravet för brandceller eller brandväggar i respektive byggnad.

Avstånd till infrastruktur, känsliga verksamheter, gångvägar, samlingsplatser etc.

Avstånd till anläggningar och verksamheter såsom transportsträckor för farligt gods, skolor och parker samt naturområden ska beaktas. Att dessa verksamheter påverkas av brand i form av brandspridning hanteras i processer tillhörande bygglov, miljötillstånd och tillstånd för hantering av brandfarlig och eller explosiv vara. Något som då alltid bör tas i beaktan är brandens konsekvenser med hänsyn till toxiskt utsläpp och explosion. Vid brand i litiumjon-batterier frigörs väteflorid (HF), vilket är en frätande och giftig gas. För att hantera risker med väteflorid kan beräkningsprogram med stöd av väderdata för aktuell position användas. Beräkningarna bör ta hänsyn till plymen storlek som skapas av branden samt dess koncentration av toxiska gaser. Beaktan bör även tas till områden som innefatta av art- och habitatsdirektivet, vattendirektivet, fågeldirektivet och andra miljöskyddande handlingar.

Termisk propagering och interna säkerhetsdistanser inom batterienergilagret

Många tillverkare av batterier för energilagring låter sina produkter genomgå kontroller för att ska uppfylla standarder. För att behandla denna punkt kan produkten uppfylla standarden UL 9540A eller motsvarande.

Avstånd mellan separata energilagringsenheter (så som två containers eller liknande)

Brandspridning mellan separata enheter kan hanteras genom 6 kap. 5 § BFS 2024:7 eller genom brandcellsindelning. Väggar i färdiga containerpack för batterilagring kan provas mot standarden SS-EN 1364-1:2015 för att uppnå krav på brandteknisk avskiljning.

Explosionsrisk

Explosionsrisk kan hanteras genom att följa de amerikanska standarderna NFPA 69 samt NFPA 68. Även genom förebyggande ventilation samt detektorer som larmar vid höga koncentrationer explosionsfarlig gas

Yttre faktorer så som väder, vind och mekanisk påverkan (exempelvis påkörning, nedfallande objekt)

Mekanisk påverkan av battericeller kan leda till termisk rusning. Sätt att förebygga skador på grund av mekanisk påverkan är:

• Placera batterienergilagret på en plats där påkörningen eller nedfallande träd begränsas.
• Skydda batterienergilagret med hjälp av en fysisk barriär.

Räddningstjänstens insatstid/framkörningstid och förmåga

Då brand i batterienergilager kan ha en snabb uppveckling är det viktigt att släckarbete börjar så snart som möjligt. Genom att ge räddningstjänster bra förutsättningar i form av information, ytor runt batterienergilagret samt väg till batterienergilagret minskas också insatstiden.

Släckvattenhantering och närliggande vattenskyddsområden

Om räddningstjänsten påbörjar en släckinsats med vatten som släckmedel ska släckvattenshanteringen beaktas. Genomtränglighet till grundvatten kan begränsas genom att placera batterienergilagret på en hårdgjord yta samt genom invallning. Invallning kan ske genom att en tröskel till utrymmet för batterienergilagret utformas i syfte att insamla släckvatten eller genom att räddningstjänster vallar in släckvattnet med egen utrustning. Vattenskyddsområden skyddas av miljöbalken. Naturverket har publicerat en karttjänst som kan användas vid projektering av batterienergilagret .

Det finns containrar för batterienergilagring på marknaden som har ett internt släcksystem som använder inert gas som släckmedel. Dessa släcksystem minskar risken för att kontaminera sin omgivning.

Hantering av batterienergilagret och eventuellt skadade battericeller efter brand

När batteribranden är släckt och det inte längre finns någon potentiell risk på platsen, ska batterierna fackmannamässigt hanteras och återvinnas i enlighet med lokala bestämmelse, lagar och förordningar.

Utöver riskanalys bör även följande kapitel beaktas:

Placering

Ett batterienergilager i applikationskategori AK3 bör inte placeras inom en byggnad. Om batterienergilagret måste placeras inom en byggnad, bör byggnaden vara avsedd för endast batterienergilagret. Avståndet från den separata byggnaden för batterienergilagring till närmsta byggnad bör inte understiga 8 meter. Explosionsrisken bör också tas i beaktan.

Explosionsförebyggande ventilation

Utrymmen för batterienergilagring bör utföras väl ventilerade för att undvika att explosiv gas samlas och når sin brännbarhetspunkt. Detta minskar risken för explosion vid termisk rusning i ett tidigt stadie. Det finns containrar för batterienergilagring på marknaden som har ett internt inbyggt frånluftssystem för att minska risken för att brännbara gaser ska ansamlas. Dessa ventilationssystem minskar risken för att explosion vid ett tidigt stadie.

Tryckavlastning

Byggnader och andra instängda utrymmen där batterienergilagring ska placeras bör förses med explosionsluckor eller liknande för att kunna styra tryckkraften i ofarlig riktning vid en eventuell explosion.

Brandgasventilation

Räddningstjänsten bör ha möjlighet att brandgasventilera utrymmet för batterienergilagring. Detta kan ske genom mekanisk ventilation, rökgasluckor eller dörrar och fönster i fasad. Det finns containrar för batterienergilagring på marknaden som har internt inbyggd brandgasventilation för att minska risken för att brännbara gaser ska ansamlas. Dessa ventilationssystem minskar risken för att explosion vid ett tidigt stadie.

Detektion

Byggnader och andra instängda utrymmen där batterienergilagring ska placeras bör förses med brandlarm. Även gasdetektering och CCTV är riskreducerande åtgärder då dessa ger information om utrymmet utan att utrymmet behöver beträdas.

Brandslangsanslutning för räddningstjänst

Utrymmen med batterienergilager kan som en säkerhetshöjande åtgärd förses med möjlighet till vattenpåföring utan att räddningstjänsten behöver öppna upp utrymmet. Ett sådant system kan då användas som ett alternativ till ett traditionellt sprinklersystem under rätt förutsättningar. Detta kan åstadkommas genom att utsidan av batterienergilagringsutrymmet förses med en anslutning som passar till räddningstjänstens brandslang. Anslutningen leder till ett torrörsystem som fördelar släckvattnet jämnt över batterienergilagret, vilket ger förbättrad kylning av brandgaserna och kan motverka att branden sprider sig från batterienergilagret.

Insatsplan och insatskort

Insatsplan alternativt insatskort med information om till exempel placering, storlek, cellkemi, nödstopp och brandtekniska installationer kan vara till stor hjälp för räddningstjänsten vid en insats. För mer information gällande insatsplan och insatskort hänvisas till följande utredning: ”Insatskort för energilagring och solcellsanläggningar”