1. Kriterier för att en byggnadsdel tillhör huvudsystemet

Med bärverk som tillhör huvudsystemet avses bärverk i byggnaden som krävs för att säkerställa byggnadens bärförmåga, inklusive stabilisering. Det finns ingen uttrycklig definition av huvudsystemet så en bedömning av vilka delar av bärverket som tillhör huvudsystemet behöver göras i det enskilda fallet utifrån bland annat bärverksdelens funktion i byggnaden.

Exempel på bärverk som normalt tillhör huvudsystemet är bärande väggar, trapptorn och bjälklag.

Exempel på bärverksdelar som normalt inte tillhör huvudsystemet är trapplopp och balkonger.

Det omfattar normalt de primära bärverken – exempelvis pelare, huvudbalkar, bärande väggar och stabiliserande element (vindkryss, kärnor etc.) – vars integritet är kritisk för att byggnaden som helhet ska stå upp. Med andra ord ingår alla bärverksdelar som krävs för att hindra kollaps av större delar av byggnaden i huvudsystemet. Till exempel betonas att bärverk som behövs för stomstabilitet vid brand alltid ska betraktas som en del av huvudsystemet.

Detta innebär att alla konstruktionselement som är oundgängliga för att upprätthålla byggnadens stabilitet under en brand – såsom stag, stabiliserande väggar eller pelare som tar upp vind- och horisontallaster – per definition hör till huvudsystemet.

Utöver de stabiliserande delarna inkluderar huvudsystemet även bärverk där ett brott skulle kunna orsaka omfattande ras. Om kollaps av en enskild byggnadsdel kan medföra att stora delar av byggnaden eller hela bjälklagsytor rasar ned, tyder det på att delen är en del av huvudsystemet.

Att bjälklag och horisontella bärverk kan tillhöra huvudsystemet även om de inte är stomstabiliserande kan härledas från kravformuleringen för bärverk i byggnader med fem upp till åtta våningsplan. Detta då Boverket i sin formulering anger en brandteknisk klass för huvudsystemet förutom bjälklag, samt för ej stomstabiliserande horisontella bärverk i huvudsystemet (Trots andra stycket får bjälklag och ej stomstabiliserande horisontella bärverk vara utformade i brandteknisk klass R 60 i byggnader med högst åtta plan ovan mark.).

Tidigare riktlinjer anger en vägledande gräns att bärverksdelar vars brott skulle få >150 m² bjälklag att falla bör räknas till samma säkerhetsklass som huvudsystemet i övrigt. Siffran 150 m² återkommer i möjligheten till undantag i bärverkskrav för byggnadsklass 2 i BFS 2024:7. Detta stärker principen att byggnadsdelar med stort raspåverkan ingår i huvudsystemet då de utgör ”stommen” i byggnaden. Sammanfattningsvis kan kriterierna enligt BFS 2024:7 och relaterade råd formuleras som:

  • Primär bärverksfunktion: Delen ingår i det primära bärverket som bär upp andra bärande delar (t.ex. pelare som bär flera våningar, huvudbalkar som bär upp bjälklag, bjälklag som utgör stöd för pelare ovan) – sådana element är typiskt huvudsystemet.

  • Nödvändig för stabilitet: Byggnadsdelen krävs för att upprätthålla byggnadens globala stabilitet (t.ex. stomstabiliserande konstruktioner)

  • Stor konsekvens vid kollaps: Ett brott i byggnadsdelen skulle medföra kollaps av betydande delar av byggnaden (mer än en lokal, begränsad del)

BFS 2024:7 ställer särskilda brandkrav på bärverk just i huvudsystemet, vilket understryker vikten av att identifiera dessa delar.

Omvänt finns vissa bärverk som inte ingår i huvudsystemet – t.ex. utvändiga konstruktioner som balkonger eller loftgångar som är fristående – vilka kan tillåtas ha lägre brandklass, dock med särskilda minimikrav för personsäkerhet (se avsnitt Vägledning och exempel nedan)