Preciserade krav - Bärverk i byggnadsklass 1

10 §
Bärverk som tillhör huvudsystemet i byggnadsklass 1 med högst fyra plan ovan mark ska vara utformade i lägst brandteknisk klass R 60.

Bärverk som tillhör huvudsystemet i byggnadsklass 1 med fler än fyra plan ovan mark ska vara utformade i lägst brandteknisk klass R 90.

Trots andra stycket får bjälklag och ej stomstabiliserande horisontella bärverk vara utformade i brandteknisk klass R 60 i byggnader med högst åtta plan ovan mark.

Författningskommentarer

Motsvarande bestämmelser finns i avdelning C, kap. 1.1.2, 2 och 6 §§ EKS.

Föreskriften anger de grundläggande kraven avseende bärförmåga vid brand för bärverk som ingår i huvudsystemet i byggnader i byggnadsklass 1.

Denna föreskrift är nära kopplad till de efterföljande föreskrifterna 3 kap. 12 och 13 §§, vilka anger hur kraven på bärverk ska bestämmas med hänsyn till den dimensionerande brandbelastningen och förekomst av automatisk vattensprinkleranläggning som skyddar bärverken.

Syftet är att huvudsystemet i byggnader i byggnadsklass 1 ska ha sådan bärförmåga vid brand att det motstår ett fullständigt brandförlopp inklusive avsvalningsfasen.

Kravnivån är kopplad till antalet plan i byggnaden. Det högre kravet på byggnader i fler plan syftar till att ge en utökad säkerhetsmarginal mot kollaps för att kompensera för de potentiellt större konsekvenserna som en kollaps kan innebära i en högre byggnad.

Kraven på bjälklag och ej stomstabiliserande horisontella bärverk i byggnader från och med fem plan och till och med åtta plan är lägre än kravet på övriga bärverk i huvudsystemet i samma byggnad. Motivet för detta är att kollaps av sådana byggnadsdelar inte förväntas leda till en mer omfattande kollaps, utan bli begränsad till en lokal skada. Även vid kollaps av ett stomstabiliserandebjälklag medför oftast kvarvarande bjälklag tillräcklig stabilitet. Det är inte Boverkets avsikt att undantaget ska tillämpas om kollaps av ett bjälklag innebär att skadan inte förväntas bli begränsad. Ett sådant exempel är ett utkragande bjälklag som i sin tur bär pelare i ovanförliggande plan.

I EKS finns ett relativt stort antal exemplifieringar och skillnad görs även utifrån typ av bärverksdel och huruvida den är stomstabiliserande eller inte. När motsvarande nu anges i föreskrift formuleras föreskriften mer renodlat eftersom det inte är lämpligt med samma detaljeringsnivå som i allmänt råd. Boverket har dessutom fått indikationer om att motsvarande bestämmelser i EKS upplevs svårtolkade och otydliga eftersom vissa bärverksdelar kan träffas av flera rader i tabellen. Författningsförslaget innebär därför att reglerna blir tydligare. Beroende på hur reglerna i EKS har tolkats och tillämpats kan vissa, mindre ändringar i kravnivån följa.