Verifiering av funktionskrav

Verifieringsparagraf

Funktionskraven i 3–8 kap. författningsförslaget följs av en föreskrift som fastslår förhållandet mellan funktionskraven och de efterföljande preciserade kraven i kapitlet.

Föreskriften fastslår för varje kapitel att det finns två sätt att uppfylla funktionskraven i kapitlet. Antingen genom att tillämpa de preciserade kraven, eller genom att utveckla en funktionsbaserad utformning som verifieras genom analytisk dimensionering.

De preciserade kraven kan enbart tillämpas om ett preciserat krav finns för en viss situation och byggnadsdel. Eftersom antalet tänkbara situationer och byggnadsdelar är i det närmaste oändligt är det inte möjligt att formulera de preciserade kraven lika omfattande och heltäckande som funktionskraven. Detta inne­bär att funktionsbaserade utformningar behöver tas fram och verifieras genom analytisk dimensionering när tillämpliga preciserade krav saknas. Tillämparen behöver då gå till funktionskraven och genom analytisk dimensionering till ex­empel jämföra med den säkerhetsnivå som hade följt av de preciserade kraven för en liknande situation.

Ett exempel är att det i författningsförslaget finns funktionskrav som omfattar skydd mot utvändig brandspridning och preciserade krav som anger klasser för fasader och för tak. Däremot finns inget preciserat krav för andra typer av utvändiga konstruktioner, till exempel solpaneler som täcker stora delar av ett tak eller en fasad. För sådana konstruktioner gäller ändå funktionskraven, och verifiering av att funktionskraven uppfylls behöver ske genom analytisk dimensionering. Ytterligare ett exempel är funktionskravet i 4 kap. författningsförslaget om att förbränningsanordningar ska vara utformade så att sannolikheten för uppkomst av brand begränsas. Även om de preciserade kraven enbart omfattar eldstäder, omfattar funktionskravet alla typer av förbränningsanordningar.

Det är således nödvändigt att avgöra om en given situation täcks in av de preciserade kraven, och därför är ett tillämpligt sätt att uppfylla funktionskraven. Detta upplägg motsvarar situationen vid tillämpningen av BBR, där allmänna råd finns knuta till de flesta föreskrifter. I de fall ett allmänt råd är tillämpligt för en viss situation är detta ett sätt att uppfylla förskriften i BBR. I de fall det allmänna rådet inte är tillämpligt för en viss situation är det nödvändigt för till-lämparen att genom analytisk dimensionering verifiera att den överordnade föreskriften är uppfylld. Liknande upplägg finns även i EKS vid indelning av byggnadsdelar i brandsäkerhetsklasser. I tabeller i allmänt råd finns angivet vilken brandsäkerhetsklass ett antal vanligt förekommande byggnadsdelar bör hänföras till. Tabellerna är dock inte uttömmande och för byggnadsdelar som inte förekommer i tabellerna är det nödvändigt att göra egna bedömningar mot föreskriften.

Författningsförslaget innehåller ingen benämning för tillämpningen av de preciserade kraven. Jämför hur begreppet förenklad dimensionering används i kontrast till analytisk dimensionering i BBR. I författningsförslaget innehåller de preciserade kraven normalt färre detaljer än motsvarande bestämmelser i BBR. Även vid tillämpningen av de preciserade kraven krävs eftertanke, fackmässighet och ingenjörsmässiga bedömningar. Boverket bedömer därför att förenklad dimensionering inte är ett lämpligt begrepp att använda i författningen som en benämning för tillämpning av de preciserade kraven.

Preciserade krav

Författningsförslaget medger att de preciserade kraven får tillämpas som ett sätt att uppfylla funktionskraven. De preciserade kraven är formulerade som föreskrifter som ska uppfyllas om inte analytisk dimensionering genomförs. De preciserade kraven på föreskriftsform innebär därmed en tydlig distinktion mot nuvarande allmänna råd, vars status ibland uppfattas som otydlig.

För att de preciserade kraven ska få tillämpas krävs att byggnaden delas in i en byggnadsklass och en eller flera verksamhetsklasser samt att det inte är fråga om byggnadsklass 0 eller verksamhetsklass 0.

En byggnad kan utformas helt utifrån preciserade krav om de är tillämpliga för samtliga delar av byggnaden. För delar av en byggnad som inte omfattas av ett preciserat krav, eller i de fall byggherren själv väljer att inte följa ett eller flera preciserade krav, krävs att en funktionsbaserad utformning tas fram och att funktionskraven verifieras genom analytisk dimensionering.

Syftet med de preciserade kraven är att ge uttryck för den eftersträvade säkerhetsnivån och inte ge vägledning eller annan information. Omfattningen och antalet alternativ i de preciserade kraven har därför reducerats jämfört med de allmänna råden i BBR.

Funktionskraven är formulerade för att träffa alla typer av byggnader och innehåller därför allmänt hållna och oprecisa formuleringar. I de preciserade kraven finns i stället betydligt mer detaljer och begrepp med snävare innebörd förekommer. Därmed blir det möjligt att precisera den eftersträvade säkerhetsnivån. De preciserade kraven har formulerats så att de i så stor utsträckning som möjligt ska beskriva den säkerhetsnivå som ska uppnås. Detta innebär att säkerhetsnivån som följer av de preciserade kraven blir nivåsättande för den säkerhetsnivå som uppfyller funktionskraven.

Samtidigt har de preciserade kraven formulerats för att vara så heltäckande och generella som möjligt. Detta innebär att många krav är mer generella än vad som är vanligt förekommande i BBR. Ett exempel är att krav ställs på installationer i brandcellsgräns, i stället för att kravställningen avgränsas till brand- och brandgasspjäll i brandcellsgräns. Ett annat exempel är att krav med hänsyn till risk för brandspridning via ytterväggar ställs på ytterväggar, i stället för enbart på fönster. Generellt formulerade krav kan antas stå sig bättre över tid, vilket innebär att regelgivningen blir mindre reaktiv och minskar behovet av framtida ändringar av reglerna.

Vidare har en ökad koppling mellan kravet och behovet av reglering eftersträvats vid formulering av de preciserade kraven. Bland annat genom att kraven i större utsträckning är relaterat till relevanta risker och aspekter av betydelse. Till exempel ställs krav på stigarledning utifrån höjdskillnaden mellan räddningstjänstens angreppspunkt och översta planet, i stället för utifrån byggnads- höjden.

De preciserade kraven innehåller inga syftes- eller målbeskrivningar, eftersom sådana formuleringar inte utgör krav i sig, utan är till för att underlätta tolkningen och öka förståelsen. Sådan information finns i stället i författningskommentarerna eller i övriga delar av konsekvensutredningen.

Analytisk dimensionering

Författningsförslaget medger att funktionsbaserade utformningar som verifieras genom analytisk dimensionering får tillämpas som ett sätt att uppfylla funktionskraven.

En funktionsbaserad utformning behöver inte nödvändigtvis innebära att en avvikelse från ett preciserat krav behöver kompenseras genom ett förstärkt brandskydd på ett eller flera områden, det vill säga ett så kallat tekniskt byte. Det kan även vara så att särskilda omständigheter och förutsättningar föreligger i enskilda fall, vilket kan motivera att en funktionsbaserad utformning uppfyller funktionskravet, trots att utformningen avviker från ett eller flera preciserade krav. Till exempel har vissa preciserade krav utvecklats med antagandet att en byggnad är utformad på ett visst sätt. Det kan göra att ett preciserat krav oavsiktligt träffar fel när en byggnad inte är utformad på det förutsatta sättet.

Hur analytisk dimensionering ska genomföras och vilka krav som ställs på den utvecklas vidare i avsnitt 5.2.6.

Koppling mellan enskilda funktionskrav och preciserade krav

Genom referensgruppen har önskemål framförts att Boverket uttryckligen ska ange vilka preciserade krav som anknyter till vilka funktionskrav. Det bedöms dock inte vara möjligt att peka ut detta med någon större exakthet.

Det är inte ovanligt att ett preciserat krav relaterar till flera funktionskrav inom ett kapitel. Att till exempel avståndet från en tillträdesväg till den mest avlägsna delen i ett utrymme ska begränsas enligt 8 kap. 9 § författningsförslaget kan ha betydelse för både tillgången till brandvatten enligt 8 kap. 2 § och möjligheten att säkert förflytta sig i byggnaden enligt 8 kap. 1 §. Detta eftersom längre avstånd dels kan innebära att längden på slangar inte blir tillräcklig, dels kan försvåra rökdykning då brandcellerna kan bli större och komplexare. På motsvarande sätt är ofta flera preciserade krav av betydelse för att ett och samma funktionskrav ska vara uppfyllt. En avvikelse från ett preciserat krav kan beröra olika funktionskrav beroende på vad avvikelsen handlar om och vad det är fråga om för byggnad och verksamhet. Till exempel kan en alternativ utformning av ett brandlarm beröra både funktionskravet om tillförlitlighet i tekniska system och funktionskravet om varseblivning.

De preciserade kraven ska alltså betraktas som ett ”paket” som tillsammans och på erfarenhetsmässig grund definierar den säkerhetsnivå som är acceptabel för att uppfylla funktionskraven. Om ett eller flera preciserade krav inte följs behöver byggherren själv ta ansvar för den funktionsbaserade utformningen. När en funktionsbaserad utformning tillämpas är det därför viktigt att analysera brandskyddet inom det aktuella området ur ett helhetsperspektiv och identifiera vilka funktionskrav som berörs av en funktionsbaserad utformning.

För utformningar som bara marginellt avviker från ett preciserat krav kan det vara lättare att avgöra vilka funktionskrav som ska verifieras, men för större avvikelser eller fler samtida avvikelser krävs ofta en fördjupad analys.