Analytisk dimensionering

En funktionsbaserad utformning av brandskyddet kan användas för att uppfylla funktionskraven i författningsförslaget och ska då verifieras genom analytisk dimensionering.

De preciserade kraven i författningsförslaget har formulerats med en hög detaljeringsgrad i syfte att ge uttryck för den säkerhetsnivå som eftersträvas i författningsförslaget och för att bli så tydliga och generella som möjligt. Det kan dock av olika skäl vara önskvärt med andra utformningar än de som följer av de preciserade kraven. För att reglerna ska medge en flexibilitet vid tillämpningen och främja innovativa lösningar är det nödvändigt att det är möjligt att uppfylla reglerna på andra sätt än att följa de preciserade kraven.

Av samma skäl som att föreskrifterna om säkerhet i händelse av brand behöver innehålla ett antal preciserade krav, bedöms det motiverat att formalisera tillvägagångssättet och ställa relativt långtgående krav på metoden i de fall byggherren väljer att tillämpa en funktionsbaserad utformning.

De centrala kraven för att fastställa ramarna för hur analytisk dimensionering ska genomföras finns i 1 kap. 12 §. De utgörs av:

• Krav på identifiering av verifieringsbehovet.
• Krav på verifiering av att funktionskraven är uppfyllda.

Den analytiska dimensioneringen inleds med en identifiering av verifieringsbehovet, vilken omfattar både att identifiera vilka funktionskrav som berörs av den funktionsbaserade lösningen, och en riskidentifiering som leder till ett an­tal scenarier och aspekter som därefter behöver analyseras och beaktas vid ve­rifieringen av funktionskraven.

Vid avsteg från preciserade krav behöver identifiering enbart göras mot de funktionskrav som förekommer i aktuellt kapitel. Till exempel behöver identifiering av verifieringsbehovet för en funktionsbaserad utformning av möjligheten till utrymning för en samlingslokal som avviker från ett eller flera preciserade krav i 7 kap. enbart göras mot funktionskraven i 7 kap. Enligt BBR och BBRAD krävs att identifieringen beaktar samtliga krav i regelverket, något som nu inskränks till att endast omfatta det enskilda kapitlet. Skälet till denna förändring är att författningsförslagets olika kapitel, jämfört med BBR, har en tydligare uppdelning och koppling mot respektive överordnat krav i PBF.

Det är av stor vikt att identifieringen av verifieringsbehovet görs på ett fackmässigt sätt av en projektör med tillräcklig kompetens för att säkerställa att det faktiskt är rätt saker som verifieras i nästkommande steg.

Verifieringen av funktionskraven ska utgå från resultatet av identifieringen av verifieringsbehovet. Verifieringen kan genomföras genom en av två metoder: absolut eller jämförande analys. En absolut analys ska visa att den funktionsba­serade utformningen uppfyller givna kriterier. Med givna kriterier avses de kriterier som anges i den tekniska specifikation som författningsförslaget hänvisar till, eller som alternativ andra för analysen lämpliga kriterier. En jämförande analys ska verifiera att den funktionsbaserade utformningen av byggnaden in­nebär en minst lika hög säkerhetsnivå som vid utformning enligt de preciserade kraven. Detta kan till exempel visas genom en jämförelse med en så kallad referensbyggnad, det vill säga en motsvarande fiktiv byggnad där samtliga preciserade krav är uppfyllda.

Verifieringsmetod kan vara till exempel en kvalitativ bedömning, en scenarioanalys eller en kvantitativ riskanalys. Även andra metoder och kombinationer av metoder får användas.

En funktionsbaserad utformning ska vara verifierad utan att räddningstjänstens förmåga utgör en förutsättning för brandskyddet i större utsträckning än vad som medges i de preciserade kraven i författningsförslaget. I de preciserade kraven utgör räddningstjänstens förmåga en förutsättning för brandskyddet enbart då räddningstjänstassisterad utrymning tillämpas. Föreskriften medger därför att räddningstjänstassisterad utrymning kan tillgodoräknas som en del i en funktionsbaserad utformning.

Övriga krav kopplat till räddningstjänsten handlar om att skapa förutsättningar för räddningstjänsten att göra en insats eller hantera en brand. Till exempel avser kraven i 8 kap. att byggnaden ska utformas så att det finns förutsättningar för räddningstjänsten att göra en säker insats. På samma sätt avser kraven om skydd mot omfattande brandspridning att skapa förutsättning för räddningstjänsten att hantera en omfattande brand. Det är till exempel inte möjligt att göra avsteg i brandskyddet mot bakgrund av att räddningstjänsten har en kort insatstid för en viss byggnad, eftersom detta intecknar räddningstjänstens förmåga i större utsträckning än vad som medges i de preciserade kraven.

En analytisk dimensionering kan vara av mycket varierande omfattning och arbetsinsats beroende på komplexiteten i den funktionsbaserade utformningen och vilka alternativa lösningar som eftersträvas. När avvikelserna från de preciserade kraven är små, marginalerna stora eller en viss utformning är vedertagen kan det vara tillräckligt att en analytisk dimensionering består av kortfattade, logiska resonemang medan det för mer omfattande avvikelser kan krävas exempelvis omfattande scenarioanalyser och avancerade beräkningar.

Arbetsinsatsen för att identifiera verifieringsbehovet bedöms bli något mindre i förhållande till BBR och BBRAD. Vid analytisk dimensionering som alternativ till ett eller flera preciserade krav inom ett kapitel behöver identifieringen av verifieringsbehovet endast göras avseende de aspekter av brandskyddet som är relevanta för det kapitlet, vilket skapar en tydlig avgränsning till skillnad från BBR och BBRAD.