5.2.5 Krav på projekteringen

Krav på projekteringen

Avsnitt 2 BBR innehåller allmänna råd om projektering, förundersökning och utförande. I författningsförslaget är motsvarande regler i stället formulerade som krav på att byggnader ska projekteras och utföras på ett fackmässigt sätt. Detta medför att när projekteringen innefattar moment där dimensionering görs genom beräkningar, provningar eller mätningar ska denna dimensionering bas­eras på tillförlitliga metoder. Detsamma gäller för de kontroller som utförs med hjälp av provning, mätning eller besiktning i den färdiga byggnaden. Projekte­ringen ska dokumenteras om det inte är obehövligt.

Krav på projektering och utförande framgår av 1 kap. 8 § och krav på doku­mentation av projekteringen framgår av 1 kap. 9 §.

Dokumentation från brandskyddsprojekteringen

I avsnitt 2:31 BBR anges att projekteringen bör redovisas på ritningar och i andra handlingar på ett sådant sätt att det kan verifieras att kraven i föreskrifterna uppfylls.

Av dokumentationen som krävs enligt 1 kap. 9 § författningsförslaget ska förutsättningarna för brandskyddet och projekterad utformning av brandskyddet framgå. Med förutsättningar avses byggnadsklass och typ av verksamhet i byggnaden, dimensionerande brandbelastning och personantal i olika delar av byggnaden samt förutsättningar för utrymning som exempelvis insatstid och framkomlighet för räddningstjänst.

Med projekterad utformning avses det brandskydd som planeras att utföras, till skillnad mot brandskyddsdokumentationen som redovisar brandskyddets utformning i den färdiga byggnaden. Förutom projekterat brandskydd ska även en redovisning ske av bland annat beräkningsmodeller och grundläggande antaganden för analytisk dimensionering som till exempel känslighet i valda in­data.

Syftet med dokumentationen är att skapa förutsättningar för att byggnader ska kunna uppföras och kontroller göras mot projekteringshandlingar. Krav på brandskyddets utformning behöver i relevanta delar därför inarbetas i andra handlingar så som ritningar och beskrivningar från exempelvis el- och VVS- projektörer. Byggreglerna reglerar, utöver kravet på samordning, inte byggherrens val av arbetsformer eller uppdelning i olika discipliner. Projekteringshandlingarna ska även i samband med beslut om startbesked ge byggnadsnämnden förutsättningar att avgöra om det tekniska egenskapskravet säkerhet i händelse av brand kan antas komma att uppfyllas.

Enligt Boverkets uppfattning upprättas denna typ av dokumentation redan i stor utsträckning genom de dokument som ofta betecknas brandskyddsbeskrivning. Konsekvensen bedöms därför i allmänhet bli begränsad för professionella byggherrar. Avsikten med kravet är inte att byggherrar under byggprocessen ska behöva upprätta andra handlingar än vad som redan i dag är nödvändigt för att byggnadens kvalitet ska säkerställas. De företag som framför allt kan drabbas av högre administrativa kostnader på grund av förändringen är de företag som i dag inte på ett överskådligt och strukturerat sätt dokumenterar sin projek­tering.

Projekteringen behöver inte dokumenteras om det är obehövligt. Vad som kan anses vara obehövligt behöver bedömas från fall till fall. Normalt kan byggnader som i mycket begränsad omfattning omfattas av kraven i författningsförslaget anses kunna uppföras och kontrolleras även om projekteringen inte finns dokumenterad. Exempel på sådana byggnader kan vara enkla väderskydd för kollektivtrafik, komplementbyggnader på högst 15 m2 och enkla friliggande ved- eller redskapsskjul. Även för mindre ändringsåtgärder i befintliga byggnader kan det vara obehövligt att dokumentera projekteringen, till exempel om åtgärden enbart i försumbar utsträckning påverkar byggnadens förmåga att tillgodose de tekniska egenskapskraven.

Författningsförslaget innebär mot bakgrund av ovanstående ingen väsentlig skillnad mot BBR utöver att det tydligare framgår att projekteringen av byggnaden ska dokumenteras.

Samordning av projektering

Bestämmelsen om att projekteringen ska samordnas mellan olika projektörer saknar motsvarighet i BBR men återfinns som allmänt råd till Avdelning A, 21 § EKS.

Kraven på brandskydd i byggnader berör ofta ett flertal discipliner vid projek­teringen, till exempel brandprojektörer, konstruktörer och ventilationsprojektörer. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att det sker en samordning mel­lan dessa projektörer, vilket många gånger är nödvändigt för att kraven i författningen ska uppfyllas.

Även om något motsvarande krav inte finns i BBR, bedömer Boverket att sådan samordning ändå varit en nödvändighet för att säkerställa att kraven i BBR uppfylls. Boverket bedömer därför att ett uttryckligt krav på samordning inte innebär några konsekvenser för professionella byggherrar där sådan samordning i stor utsträckning redan kan förväntas ske. För övriga byggherrar bedömer Boverket konsekvenserna som skäliga eftersom en samordning många gånger är nödvändig för att säkerställa att kraven i författningsförslaget uppfylls.

Förundersökning

För att kunna fastställa tillämpliga krav och kravnivåer i samband med ändring av en byggnad behöver byggherren först ha kännedom om byggnaden. Kraven vid ändring behöver också relateras till den aktuella åtgärden och den tänkta användningen. Därför ska byggherren inför en ändring av en byggnad klarlägga

  1. om byggnaden har sådana brister avseende kraven på säkerhet i händelse av brand som kan få betydelse för den avsedda användningen och som kan åtgärdas inom ramen för åtgärden, och
  2. om åtgärden kan försämra säkerheten i händelse av brand i den befintliga byggnaden på sådant sätt att försämringen får betydelse för den avsedda användningen.

Eftersom även varsamhetskravet och förvanskningsförbudet ska tillgodoses behöver byggherren ha kännedom även om byggnadens kulturvärden och hur de påverkas av de tänkta åtgärderna.

Förundersökningen är en del av projekteringen och utgör ett underlag för att bedöma vilka krav som går att ställa på ändringen och vilka skäl det finns att anpassa den kravnivå som gäller vid uppförandet av nya byggnader. Förundersökningen ska också utgöra ett underlag för att bedöma om varsamhetskravet uppfylls och förvanskningsförbudet följs.

Förutsättningarna skiljer sig åt vid ändringar jämfört med vid uppförande av nya byggnader. Vid uppförande av nya byggnader väljer byggherren material och tekniker som kan antas medföra att den nya byggnaden får de eftersträvade egenskaperna. Inför ändringar kan man i stället behöva mäta eller på annat sätt ta reda på vilka egenskaper befintliga material och utformningar har. Därför får man använda erfarenheter från den befintliga byggnaden vid projekteringen. Om en lösning har fungerat tillfredställande och byggnadens avsedda användning inte kommer ändras samt att förutsättningarna i övrigt inte har ändrats så bör lösningen kunna godtas även framöver.

Riskbedömning vid anpassning av kraven vid ändring

En anpassning av kraven i 3–8 kap. författningsförslaget vid ändring av byggnad får aldrig innebära att säkerheten i händelse av brand inte blir godtagbar. Det ställs därför krav på att en riskbedömning görs vid anpassning av säkerhetsnivån. Riskbedömningen ska dokumenteras. Riskbedömningen ska innehålla en redovisning av vilka anpassningar som görs från säkerhetsnivån och skälen till dessa. Vidare ska redovisas vilka åtgärder som i stället har vidtagits för att uppnå en godtagbar säkerhetsnivå samt en bedömning av vilka konsekvenser som anpassningarna kan ge upphov till. Att bedömningen dokumenteras kan underlätta vid byggnadsnämndens granskning.

Se vidare i avsnitt 5.4.2.

Remissinstansernas synpunkter

Flera remissinstanser tycker att det är positivt att kriteriet för undantag från projekteringskravet har ändrats från uppenbart obehövligt till obehövligt. Dock anser en majoritet att det fortfarande är otydligt och att innebörden av obehövligt behöver exemplifieras.

När det gäller kravet på förundersökning vid ändring anser bland annat Riksantikvarieämbetet att det är bra att kulturvärdena tydliggörs. Andra anser att bestämmelsen är otydlig och anmärker på att den inte ställer något krav på hur åtgärderna ska utföras.

Boverkets bedömning

Boverket har utvecklat texten i avsnitt 5.2.5. Boverket bedömer att det inte är nödvändigt med några justeringar av författningsförslaget.