5.4.3 Särskilt vid ändring av byggnader

Särskilt vid ändring av byggnader

För vissa situationer har Boverket preciserat anpassningsutrymmet, oavsett hur starka skäl som föreligger och vilket resultat som följer av tillämpningen av 9 kap. 1 § författningsförslaget. Denna reglering finns i 10 kap. författningsförslaget.

Gemensamt för alla föreskrifter i 10 kap. författningsförslaget är att de gäller vid ändrad användning. Detta har ändrats jämfört med BBR i syfte att göra reglerna tydligare. Föreskrifter i avsnitt 5:83–5:87 BBR är formulerade som generella krav. Krav kan dock som utgångspunkt endast ställas på ändrad del (se avsnitt 5.4.2). Genom att inskränka föreskrifterna i 10 kap. författningsförslaget till ändrad användning blir reglerna tydligare samtidigt som de i huvudsak får samma innebörd som i praktiken följer av BBR.

Kraven i 10 kap. författningsförslaget kan däremot inte användas för att göra motsatsvis tolkningar. Bara för att en situation eller ett krav inte regleras i 10 kap. författningsförslaget går det inte dra slutsatser om att anpassningsutrymmet skulle vara stort. Kraven i 10 kap. författningsförslaget kan dock vara vägledande för vilken lägsta säkerhetsnivå som kan vara rimlig i andra, liknande situationer. Till exempel är det vid större ändringar i verksamhetsklass 5C normalt rimligt att tillämpningen av 9 kap. 1 § leder till att krav ställs på automatisk vattensprinkleranläggning, även om ändringen inte innebär ändrad användning enligt ordalydelsen i 10 kap. författningsförslaget.

I jämförelse med BBR har föreskrifterna i 10 kap. författningsförslaget kompletterats så att det är möjligt att göra försumbara anpassningar av säkerhetsnivån, samt göra anpassningar om det är uppenbarligen oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning att följa 10 kap. Detta alltså trots att övriga motiv till anpassningar enligt 9 kap. 1 § inte accepteras.

Exempel på när det med hänsyn till ändringens omfattning är uppenbart oskäligt att ställa krav är om den nya användningen inte innebär några byggnadstekniska åtgärder och jämfört med den tidigare användningen inte medför nya behov eller krav. Att till exempel omvandla ett lägenhetshotell som uppfyller kraven till vanliga bostäder bör till exempel i normalfallet inte utlösa några krav om inte några byggnadstekniska åtgärder samtidigt företas.

Det kan också vara uppenbart oskäligt att ställa krav om enstaka kontoriserade lägenheter i ett trapphus återförs till bostäder utan att några byggnadstekniska åtgärder vidtas.

Med försumbara anpassningar avses mycket små anpassningar där den funkt­ion som eftersträvas uppnås, men inte fullt ut enligt den nivå som krävs vid uppförande av ny byggnad. Till exempel är det inte försumbart att underlåta att ordna utrymning genom fönster om en ny bostad inreds i ett flerbostadshus med ett öppet trapphus, men det kan vara försumbart att fönstret avviker enstaka centimeter från de mått som gäller vid uppförande av en ny byggnad.

Detta innebär att anpassningar som är av begränsad betydelse för säkerhetsnivån blir möjliga att göra i alla ändringssituationer, vilket inte är möjligt enligt BBR. Förändringen medför att åtgärder som i vissa fall kan vara omfattande, men som endast i mycket liten utsträckning hade förbättrat säkerhetsnivån, inte behöver vidtas. Till exempel kan det innebära att nya bostäder kan tillskapas i befintliga byggnader, där detta inte skulle vara rationellt eller möjligt enligt BBR.