6.1.1 Samhällsviktiga verksamheter

Samhällsviktiga verksamheter

Mot bakgrund av myndighetens arbete med risk- och sårbarhetsanalys26 har det i samband med översynen övervägts om krav bör införas i syfte att stärka brandskyddet i byggnader av betydelse för samhällsviktiga verksamheter.

Många samhällsviktiga verksamheter är beroende av byggnader, och därmed i förlängningen av byggnadstekniskt brandskydd, för att fungera. Några exempel är sjukhus, brandstationer, transportinfrastrukturnoder, el- och värmeförsörjning, kommunikationsnoder, vatten- och avloppsanläggningar och avfallshantering.

BBR, EKS, BBRAD och BBRBE är främst inriktade på att byggnader ska ge en acceptabel personsäkerhet i händelse av brand. Reglerna är inte i någon nämnvärd utsträckning inriktade på driftsäkerhet eller egendomsskydd ur ett kontinuitetsperspektiv. BBR, EKS, BBRAD och BBRBE ger därmed sannolikt inte ett välavvägt skydd utifrån behovet av kontinuitet för samhällsviktiga verksamheter. Det är därför troligt att en verksamhetsutövare av en samhällsviktig verksamhet som har särskilda ambitioner för kontinuiteten i sin verksamhet behöver ett bättre byggnadstekniskt brandskydd än vad som följer av BBR, EKS, BBRAD och BBRBE. Som ett led i sin kontinuitetshantering kan verksamheten även behöva vidta andra åtgärder för att i händelse av brand kunna upprätthålla sin verksamhet på en tillfredställande nivå.

Byggnader i samhällsviktiga verksamheter kan antas ha en mycket stor variat­ion i skyddsbehov utifrån verksamhetens krav på kontinuitet och förutsättningarna i övrigt. Det behöver inte nödvändigtvis vara så att ett förbättrat byggnadstekniskt brandskydd är ett rationellt sätt att uppnå verksamhetens mål för kontinuitet. Skyddsbehovet måste därför analyseras och en lämplig skyddsnivå för det byggnadstekniska brandskyddet bestämmas i varje enskilt fall.

Till exempel kan det för en samhällsviktig verksamhet finnas redundanta anläggningar eller möjlighet att relativt enkelt omlokalisera verksamheten. Detta kan innebära att konsekvenserna av en brand i en anläggning eller byggnad kan bedömas som acceptabla. En samhällsviktig verksamhet kan i vissa fall också gå att planera så att organisatoriska åtgärder och utrustning med mera finns att tillgå för att begränsa konsekvenserna för den samhällsviktiga verksamheten om brand skulle uppkomma i en byggnad av betydelse för en samhällsviktig verksamhet.

Boverkets bedömning är därför att det är huvudmannen för en samhällsviktig verksamhet som är bäst lämpad att avgöra vad som krävs av det byggnadstekniska brandskyddet i en viss byggnad för att säkerställa de behov verksamhetsutövaren har. Detta bör rimligen göras genom riskanalyser och kontinuitetshantering sett till verksamheten som helhet. Eventuella behov av kompletterande byggnadstekniskt brandskydd bör då också falla ut av verksamhetsutövarens kontinuitetshantering.

Mot denna bakgrund bedöms det inte ändamålsenligt att Boverket ska precisera krav för brandskydd i byggnader i syfte att öka skyddet för samhällsviktiga verksamheter. Författningsförslaget innehåller därför inga föreskrifter som särskilt syftar till att ge ett skydd för samhällsviktiga verksamheter. Redan i nuläget har en verksamhetsutövare att ta ställning till vilket byggnadstekniskt brandskydd som krävs för att också uppfylla kraven i andra lagar och regler samt utifrån verksamhetens krav på kontinuitet. Förslaget innebär därför inte någon skillnad jämfört med BBR, EKS, BBRAD och BBRBE i detta avseende.

En farhåga är att en utbredd uppfattning i sektorn är att Boverkets regler inne­bär ett tillräckligt brandskydd för samhällsviktiga verksamheter. Huvudmän för samhällsviktiga verksamheter kanske därmed inte i tillräcklig utsträckning be­aktar behovet av byggnadstekniskt brandskydd i sin kontinuitetshantering. Konsekvensen av detta kan bli att byggnader av betydelse för samhällsviktiga verksamheter inte utformas med ett tillräckligt skydd.

Det kan därför finnas ett behov av att verka för en ökad informationsspridning till byggherrar, fastighetsägare och huvudmän för samhällsviktiga verksamheter. Det bör klargöras om det är Boverket, MSB, eller någon annan aktör som har huvudansvaret i denna fråga.

MSB tillhandahåller vägledning om kontinuitetshantering i samhällsviktig verksamhet.27


26Boverket (2019): Boverkets risk- och sårbarhetsanalys – Sammanfattande redovisning. Rapport 2019:24. Boverkets diarienummer 320/2019.
27Kontinuitetshantering. 2023. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.https://www.msb.se/sv/amnesomraden/krisberedskap--civilt-forsvar/samhallsviktig-verksamhet/kontinui-tetshantering/. Hämtad 2023-02-15.