Konsekvenser av byte av byggnadsklass

Att inte förekommande verksamhetsklasser är styrande för byggnadsklassen i författningsförslaget innebär att vissa byggnader ska hänföras till en annan byggnadsklass än vad som är fallet enligt BBR. I det följande redogörs för konsekvenserna av detta.

Byggnadsklass Br0 till annan byggnadsklass

Författningsförslaget innebär att följande byggnader ska hänföras till en annan byggnadsklass i stället för motsvarande byggnadsklass Br0:

• Större byggnader med verksamhetsklass 5C.
• Byggnader med verksamhetsklass 5D.
• Byggnader med samlingslokaler i verksamhetsklass 2B som inte ligger i bottenvåningen och som är avsedda för fler än 1 000 personer.
• Byggnader med samlingslokaler i verksamhetsklass 2C som ligger i bottenvåningen, och som är avsedda för fler än 600 personer.
• Byggnader med samlingslokaler i verksamhetsklass 2C som inte ligger i bottenvåningen och som är avsedda för fler än 300 personer.

I huvudsak innebär författningsförslaget att motsvarande verksamheter i stället ska hänföras till verksamhetsklass 0. Det bedöms därmed inte medföra några nämnvärda konsekvenser att en annan byggnadsklass blir gällande. Gränserna för personantal har dock justerats något i författningsförslaget. Punkterna 3–5 har genom författningsförslaget ersatts av indelning i verksamhetsklass 0 i följande fall:

• Utrymmen i verksamheter med fler än 1 200 personer som inte kan förväntas ha god lokalkännedom.
• Utrymmen i verksamheter med fler än 600 personer som inte kan förväntas ha god lokalkännedom och där alkohol serveras i mer än begränsad omfattning.

Byggnadsklass Br1 till byggnadsklass 2

Förslaget innebär att följande byggnader ska hänföras till byggnadsklass 2 i stället för motsvarande byggnadsklass Br1:

• Byggnader med två våningsplan avsedda för verksamhetsklasserna 4, 5A, 5B eller 5C.
• Byggnader med två våningsplan med samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C på andra våningsplanet.

I BBR är det huvudsakligen följande krav där byggnadsklassen har betydelse för brandskyddet i dessa byggnader och en annan byggnadsklass därför kan innebära en ändrad säkerhetsnivå:

• Bärförmåga vid brand
• Nivån på avskiljande förmåga för brandcellsgränser.
• Ytskikt.
• Fasader och ytterväggar.
• Brandspridning på vindar.
• Brandgasventilation av trapphus och källare.

Författningsförslaget innebär att skyddsmålet för dessa byggnader inte längre är att bärande och avskiljande byggnadsdelar ska motstå ett fullständigt brand- förlopp inklusive avsvalningsfasen. Därmed kopplas inte kraven till förekommande dimensionerande brandbelastning. Konsekvensen blir att byggnaderna tillåts kollapsa och att brandspridning tillåts ske efter viss tid.

Att kraven på bärande och avskiljande förmåga inte kopplas till dimensionerande brandbelastning kan i byggnader med hög dimensionerande brandbelastning innebära en stor kostnadsminskning jämfört med BBR och EKS. Framför allt handlar det om köpcentra, gallerior och liknande i två våningsplan som ofta har utrymmen i verksamhetsklass 2B.

För att ge ett ökat skydd utöver grundkravet att motstå de första 30 minuter av ett brandförlopp i byggnader i byggnadsklass 2 har ett preciserat krav på brand- motståndstiden 60 minuter av ett brandförlopp införts genom 3 kap. 17 §. I praktiken innebär det att stommen vid hög dimensionerande brandbelastning som utgångspunkt kan utformas i brandteknisk klass R 60 i stället för R 120 el­ler R 180. För avskiljande konstruktioner blir EI 30 som utgångspunkt tillräckligt i stället för EI 120 eller EI 180. Säkerhetsnivån i förslaget i förhållande till kostnaden bedöms vara bättre avvägd än vad som är fallet i BBR.

För byggnader med utrymmen i verksamhetsklass 4 och 5B krävs i praktiken avskiljande konstruktioner i lägst brandteknisk klass EI 60. Huvudsystemet i sådana byggnader behöver därför i praktiken fortsatt utformas i R 60 med hänsyn till byggnadens användning och behovet av att upprätthålla avskiljande konstruktioner. Förslaget bedöms därför inte innebär några betydande konsekvenser i dessa byggnader.

För byggnader i två plan med verksamhetsklass 5A blir utgångspunkten EI 30 och R 30, i stället för EI 60 och R 60 som är den nivå som följer av BBR och EKS. Samtidigt kompenseras den sänkta kravnivån av att förslaget innebär att verksamhetsklass 5A ska förses med brand- och utrymningslarm i stället för brandvarnare. Det bedöms innebära ett mer välavvägt brandskydd att förse verksamheten med brand- och utrymningslarm i stället för ett utökat brandskydd av stomme och avskiljande konstruktioner i byggnaden. Se vidare i avsnitt 6.17.

Även för byggnader i två plan med verksamhetsklass 5C blir utgångspunkten EI 30 och R 30, i stället för EI 60 och R 60. I förhållande till BBR har omfattningen av verksamhetsklass 5C inskränkts till verksamheter med endast en enda funktionell enhet och där utrymning kan förväntas påbörjas utan fördröjning, vilket innebär att det ur brandskyddssynpunkt är fråga om enklare verksamheter än vad avses i BBR. Boverket bedömer därför att det är rimligt att kraven på bärförmåga vid brand och avskiljande förmåga vid brand motsvarar den nivå som gäller för övriga byggnader i två plan.

Ytskikt i väggar och tak i utrymmen i verksamhetsklass 2B, 2C, 5A, 5B och 5C är specialreglerade, oavsett byggnadsklass, i avsnitt 5:523 BBR. Även i författningsförslaget finns motsvarande reglering i 5 kap. 14 och 15 §§. Förslaget in­nebär därför inga konsekvenser i detta avseende.

Det är samma krav för ytskikt i väggar och tak i utrymningsvägar i byggnader i byggnadsklass Br1 och Br2 i BBR. Detta är fallet även i förslaget till nya föreskrifter. Förslaget innebär därför inga konsekvenser i detta avseende.

För verksamhetsklass 4 minskar kraven på ytskikt i tak och väggar inom enskilda hotellrum och motsvarande. Föreskrifterna innebär dock att hotellkorridorer, trapphus och liknande får samma krav som tidigare. En kravminskning för ytskikt inom enskilda hotellrum i byggnader med två våningsplan bedöms inte innebära större risker än motsvarande situation i andra byggnader med två våningsplan där kravnivån accepteras i BBR. Konsekvenserna av en kravminskning bedöms därför acceptabel.

Behovet av brandgasventilation i källare och i trapphus och skydd mot brandspridning i fasader, ytterväggar och på vindar bedöms inte större än i andra tvåplansbyggnader, till exempel flerbostadshus, kontorsbyggnader eller byggnader med verksamhetsklass 2A. Konsekvenserna av en kravminskning då byggnaderna blir byggnadsklass 2 bedöms därför acceptabla.

Byggnadsklass Br2 till byggnadsklass 3

Följande byggnader ska hänföras till byggnadsklass 3 i stället för motsvarande byggnadsklass Br2:

• Byggnader med ett våningsplan som inrymmer samlingslokaler i verksamhetsklass 2B eller 2C i eller under bottenvåningen.
• Byggnader med ett våningsplan som inrymmer bostäder och lokaler i verksamhetsklasserna 5B eller 5C.

I BBR är det huvudsakligen följande krav där byggnadsklassen har betydelse för brandskyddet i dessa byggnader och en annan byggnadsklass därför kan innebära en ändrad säkerhetsnivå:

• Bärförmåga vid brand.
• Ytskikt.

Krav på bärförmåga regleras särskilt för verksamhetsklasserna 2B, 2C, 5B och 5C i 3 kap. 15–16 §§ så att minst R 30 blir gällande. Förslaget innebär därför inga konsekvenser i detta avseende.

Ytskikt i väggar och tak i utrymmen i verksamhetsklass 2B, 2C, 5B och 5C är specialreglerade, oavsett byggnadsklass, i avsnitt 5:523 BBR. Även i författningsförslaget finns motsvarande reglering i 5 kap. 14 och 15 §§. Förslaget in­nebär därför inga konsekvenser i detta avseende.

Krav för ytskikt i väggar och tak i utrymningsvägar i byggnader i byggnadsklass Br3 i BBR är lägre än i byggnader i byggnadsklass Br2. Eftersom byggnaderna inte kan vara byggnadsklass Br3 i BBR finns inte reglering avseende ytskikt för denna situation. Författningsförslaget innebär att kraven för ytskikt i utrymningsvägar i byggnadsklass 3 har ändrats. Se 5 kap. 13 § och tillhörande författningskommentar.

Byggnadsklass Br3 till byggnadsklass 2

Följande byggnader ska hänföras till byggnadsklass 2 i stället för motsvarande byggnadsklass Br3:

1. Byggnader med två våningsplan, som är avsedda för högst två bostadslägenheter.
2. Byggnader med två våningsplan avsedda för fler än två bostadslägenheter och där bostads- eller arbetsrum inte finns i vindsplanet.
3. Byggnader med två våningsplan, som har en byggnadsarea större än 200 m², men som har delats in i brandsektioner av högst denna storlek.

Följden blir att kravnivån kan öka i vissa avseenden för sådana byggnader. Re­gleringen i BBR framstår dock som onödigt komplicerad till en förmodad begränsad nytta.

Byggnaderna i punkt 1 torde i de flesta fall vara småhus, varför de ändå får hänföras till en lägre byggnadsklass enligt 2 kap. 6–8 §§.

Byggnaderna i punkt 2 är flerbostadshus i två våningsplan och som har en byggnadsarea under 200 m². I praktiken avgörs kraven på bärförmåga vid brand och avskiljande förmåga vid brand av att det handlar om bostäder. Kraven på ytskikt blir i linje med kraven på ytskikt för övriga tvåplansbyggnader.

Byggnaderna i punkt 3 torde vara sällsynta. Detta är också mer logiskt och ana­logt med reglerna i övrigt att indelning av byggnader i byggnadsklasser görs först och därefter faller kraven på brandskyddet ut – och inte tvärtom. De skydd som en tät brandsektionering innebär kan fortsättningsvis utgöra en del i en funktionsbaserad utformning.

Övriga byggnader i byggnadsklass Br3

Enligt BBR kan alla övriga byggnader som inte räknas upp i allmänt råd till avsnitt 5:22 BBR hänföras till byggnadsklass Br3.

Sådana byggnader innefattar bland annat vissa byggnader i ett våningsplan med ett eller flera plan under mark. Genom författningsförslaget ska byggnader med tre eller fler plan under mark hänföras till byggnadsklass 0 i stället.