Motiv

Modellen i BBR för reglering av gångavstånd, eller liknande principer, har förekommit under lång tid i byggreglerna. Kravet har en stor inverkan på hur byggnader kan utformas, både avseende storlek och vilka planlösningar som är möjliga. Särskilt stor inverkan har den del av sträckan till utrymningsväg som betraktas som sammanfallande, eftersom en lång sammanfallande sträcka snabbt reducerar det totala avståndet till utrymningsväg. Detta har särskilt stor betydelse framför allt i de fall sammanfallande väg ska beräknas två gånger den faktiska sträckan, till exempel i butiker och skolor.

Avstånden som följer genom avsnitt 5:331 BBR hanterar flera risker på samma gång genom att ange det maximala avståndet och samtidigt ange hur detta ska reduceras utifrån avståndet i sammanfallande väg för utrymning. I de fall avstånden överskrids och analytisk dimensionering tillämpas blir det därmed svårare att identifiera verifieringsbehovet, eftersom det inte är uppenbart vilken risk som behöver hanteras i analysen.

I den föreliggande översynen är inriktningen bland annat att förtydliga syften med regler för att på så sätt skapa bättre förutsättningar för analytisk dimensionering och därmed i större utsträckning främja innovativa utformningar. Boverket ser därför ett behov av att dela upp regleringen av avstånd till utrymningsväg i olika föreskrifter med olika syften.

I de fall en enda utrymningsväg accepteras enligt BBR villkoras detta med krav på maximalt gångavstånd till utrymningsväg (se till exempel avsnitt 5:322 BBR). För att skapa ett mer renodlat regelverk och undvika att samma krav förekommer på flera ställen ser Boverket ett behov av att ta bort dessa villkor och i stället låta avstånd till den enda utrymningsvägen hanteras av de generella kraven på avstånd till utrymningsväg.

I vissa fall accepteras längre avstånd i BBR, där bland annat låg brandbelastning utgör ett villkor. Motivet till att denna bestämmelse saknar motsvarighet i författningsförslaget är att dimensionerande brandbelastning har renodlats till att styra krav med tydlig koppling till den bärande och avskiljande förmågan vid en fullt utvecklad brand samt, i kombination med en area, ett mått på den totala brandenergin i en brandcell eller brandsektion vid reglering av skydd mot omfattande brandspridning.