Preciserade krav - Avstånd inom utrymningspassager som inte utgör trapphus och som utgör den enda vägen till säker plats

25 §
Avstånd inom utrymningspassager, som inte utgör trapphus och som utgör den enda vägen till säker plats, ska högst vara följande:

1. 10 meter i invändiga utrymningspassager där utrymning endast kan ske i en riktning inom utrymningspassagen.
2. 15 meter i utvändiga utrymningspassager där utrymning endast kan ske i en riktning inom utrymningspassagen.
3. 30 meter där utrymning kan ske i två riktningar inom utrymningspassagen.

Avståndet ska mätas till utrymningsdörr som leder till säker plats eller till trappa som leder till säker plats.

Författningskommentarer

Motsvarande bestämmelser finns i avsnitt 5:332 BBR.

Föreskriften begränsar det maximalt tillåtna avståndet inom en utrymningspassage som utgör enda väg till säker plats från betjänade utrymmen, men samtidigt inte är ett trapphus. För utrymningspassager som inte utgör enda väg till säker plats och inte är ett trapphus gäller i stället 7 kap. 24 §.

Med enda vägen till säker plats avses utrymningspassager som måste passe­ras för att kunna utrymma från betjänade utrymmen. Exempel på utrymningspassager som utgör enda väg till säker plats, och som därmed omfattas av föreskriften, är utrymningspassage som utgör gemensam del av i övrigt skilda utrymningspassager och slussar till trapphus Tr1 och Tr2. En utrymningspassage betraktas som enda väg till säker plats, även om räddningstjänstassisterad utrymning tillämpas från betjänade utrymmen.

I nischer, återvändsgränder och liknande finns enbart möjlighet att förflytta sig i en riktning. I praktiken innebär detta att där en återvändsgränd, nisch eller motsvarande förekommer ska avståndet från den sämst belägna punkten högst uppgå till de mått som anges i punkt 1 eller 2. Små, i praktiken obetydliga, nischer och liknande som finns exempelvis i syfte att underlätta personflöden förbi utåtgående dörrar är inte att betrakta som en sådan återvändsgränd, nisch eller motsvarande som avses ovan.

Syftet är att begränsa den längsta sträcka personer kan behöva förflytta sig ge­nom brandgaser samt att säkerställa att orienterbarheten är god där personer är beroende av utanförliggande korridor, sluss eller motsvarande för att nå trappa eller dörr till det fria. Om utanförliggande utrymme har rökfyllts i någon grad tvingas personer att förflytta sig genom brandgaser för att utrymma. Syftet är också att begränsa längden på nischer och liknande återvändsgränder för att underlätta orienterbarheten i en utrymningspassage och undvika att personer går fel.

I BBR är motsvarande bestämmelser kopplade till verksamhetsklasserna. Någon motsvarighet finns inte i författningsförslaget. För verksamhetsklass 4, 5A och 5C lättas kraven därmed genom att avstånden i passage där utrymning end­ast är möjlig i en riktning utökas från 7 meter till 10 meter (invändig passage) respektive 15 meter (utvändig passage). Författningsförslaget innebär därför en lättnad i kravnivån, men bedöms inte ge oacceptabla konsekvenser eftersom detta är utrymmen som normalt är försedda med andra skyddssystem som vägledande markering och nödbelysning vilket förväntas bidra till en god orienterbarhet. Motivet för den justerade kravnivån är att skapa förenklade regler med färre specialregleringar.

Att kravet anges i en separat paragraf tydliggör att syftet med bestämmelsen är ett annat än med de mått som anges i 7 kap. 23 och 24 §§.

Brandskyddskanalen

Missa inte vår Topic om Mäta avstånd för utrymmande som du hittar här. I topicen förklarar vi bland annat hur avstånd till utrymningsdörr samt inom utrymningspassager ska mätas när en byggnad projekteras enligt Boverkets preciserade krav.