Skydd mot brand, brandgas och skadlig upphettning

1 § Arkivlokalen ska utföras så att risken för uppkomst och spridning av brand inom arkivlokalen minimeras.

2 § Arkivlokaler vars golvarea överstiger 400 m² ska sektioneras.

I arkivlokaler som består av flera brandceller ska sektioneringen inom arkivlokalen ha en brandavgränsande funktion om lägst EI 60.

I arkivlokaler som har utrustats med ett automatiskt släcksystem enligt 16 § eller ett syrereducerande system enligt 17 § får brandcellens golvarea uppgå till högst 1 200 m².

Allmänna råd: För att ytterligare begränsa skadorna vid en eventuell brand bör takhöjden i en arkivlokal som saknar automatiska släcksystem inte överstiga 4 m.

Brandtekniskt skydd 3 § Arkivlokalens brandceller ska utföras så att risken för spridning av brand och brandgas till arkivlokalen från angränsande utrymmen begränsas.

4 § Arkivlokalen ska utföras så att den, vid en brand i angränsande utrym- men, under 120 minuter, ger skydd mot

• skadlig upphettning,
• brandgas,
• öppen låga och
• genombränning.

Dörrar, fönsterluckor och portar ska vara brandgastäta.

Dörrar ska vara utrustade med automatisk stängare och anslagströskel eller annan skyddsanordning som ger motsvarande skydd.

Om någon av arkivlokalens väggar utgörs av byggnadens ytterväggar får dessa väggar utföras i en lägre brandteknisk klass förutsatt att skyddet mot skadlig upphettning i arkivlokalen upprätthålls vid utvändig brand enligt SS-EN 1991-1-2 (3.2.2).

Allmänna råd: Kravet på att arkivlokalen ska skydda arkivet under 120 minuter kan uppnås om arkivlokalen utförs i följande brandtekniska klasser, under förutsättning att den yttre brandbelastningen är lägre än 800 MJ/m².

• väggar och bjälklag EI 120
• dörrar (självstängande) EI 120-C
• brandspjäll och brandgasspjäll EI 120
• ventilations- och imkanaler EI 120
• genomföringar för rör, kablar och ventilationskanaler EI 120

Ett utförande i de brandtekniska klasser som angivits ger emellertid inte tillräckligt skydd mot skadlig upphettning. Med skydd mot skadlig upphettning avses att yttemperaturen på den icke brandutsatta sidan av väggen, bjälklaget eller den brandavskiljande konstruktionen, efter 120 minuters brand, inte bör överstiga en temperatur som är skadlig för det förvarade materialet. Skyddet kan förbättras genom tilläggsisolering av de brandavskiljande väggarna eller genom att omkringliggande utrymmen sprinklas. Vid bestämning av det brandtekniska skyddet bör isoleringskraven (I) specificeras genom temperaturangivelse. Med skadlig upphettning avses normalt för

• pappershandlingar > 50 °C
• mikrofilm > 70 °C
• magnetiska databärare > 55 °C
• optiska databärare > 55 °C

Kraven på att dörrar, fönsterluckor och portar ska vara brandgastäta innebär att de ska uppfylla lägst klass Sa enligt SS-EN 13501-2. Föreskriften stadgar anslagströsklar, med vilket avses trösklar som ligger an mot dörrbladet när dörren är stängd, eller motsvarande skyddsanordning. Avsikten är att dörren ska vara så tät att det inte läcker in rök, brandgas eller sticklågor vid en brand utanför arkivlokalen.

Om den yttre brandbelastningen är högre än 800 MJ/m² och inte kan ned-bringas, eller om omständigheterna i övrigt är ogynnsamma, kan det bli nödvändigt att välja en högre brandteknisk klass. Vid bedömning av lämplig brandteknisk klass bör myndigheten även kontrollera de krav som ställs i Boverkets föreskrifter.

I det fall den yttre brandbelastningen är betydligt lägre än 800 MJ/m² kan det innebära att en lägre brandteknisk klass kan väljas.

För att förhindra vattenånga från t.ex. betongväggar att avges till arkivlokalen vid brand utanför arkivlokalen bör en ångspärr monteras mellan den sida av betongväggen som vetter mot arkivlokalen och arkivlokalens ytskikt.

5 § Arkivlokalens bärande konstruktion och de delar av byggnadens bärande konstruktion som kan påverka arkivlokalens stabilitet vid sammanstört- ning ska lägst ha brandteknisk klass R60.

Allmänna råd: Byggnadsdelar delas in beroende på funktion i olika klasser. R avser bärförmåga vid brand. Regler om bärförmåga vid brand finns även i Bo-verkets föreskrifter. Dessa kan visa sig ställa högre krav på bärande byggnads-delar vid brand än vad Riksarkivet föreskriver.

6 § I funktionsbyggnader för arkiv ska den bärande konstruktionen som omfattar arkivlokalens stabilitet vara konstruerad av obrännbart material och ha lägst brandteknisk klass R120.

Allmänna råd: Regler om bärförmåga vid brand finns även i Boverkets före-skrifter. Dessa kan visa sig ställa högre krav på bärande byggnadsdelar vid brand än vad som föreskrivs i denna författning.

Arkivlokalens väggar och tak bör utformas så att de vid brand tål mekanisk påverkan från sammanstörtande entresoler, entresolsystem, hyllor och hyllsystem. Detsamma gäller för annan inredning och utrustning som bedöms kunna orsaka motsvarande skada vid sammanstörtning.

Elektriska installationer i arkivlokalen 7 § I arkivlokalen får det endast finnas sådana fasta elektriska installationer som är nödvändiga för arkivlokalens drift.

Allmänna råd: Bestämmelsen tar sikte på sådana normalt förekommande elektriska installationer som behövs för arkivlokalens drift, exempelvis belysning, radiatorer och mobila hyllsystem.

8 § Elektrisk arbetsplatsutrustning får inte finnas i arkivlokalen.

Med undantag för vad som föreskrivs i första stycket får bärbar elektrisk utrustning användas i lokalen. Sådan utrustning ska dock, när den inte an- vänds, förvaras utanför arkivlokalen.

Allmänna råd: Elektrisk arbetsplatsutrustning, t.ex. datorer, skrivare, elektriskt höj- och sänkbara bord samt kopieringsmaskiner, kan placeras i ett från arkivlokalen brandtekniskt avskilt utrymme, d.v.s. i en annan brandcell som inte utgör en del av arkivlokalen.

Med bärbar elektrisk utrustning avses olika typer av bärbara datorer eller liknande som används för exempelvis förteckningsarbete.

³ Beroende på funktion indelas byggnadsdelar, i enlighet med Boverkets byggregler, i olika brandtekniska klasser: – R (bärförmåga). Bokstäverna åtföljs av ett tidskrav i minuter på skyddseffekten.

9 § Elektriska installationer för luftbehandling ska vara brandtekniskt av- skilda från arkivlokalen i enlighet med 4 §.

Om det finns behov av utrymningslarm, belysta eller genomlysta utrymningsskyltar och nödbelysning i arkivlokalen ska dessa vara av brandskyddat utförande.

10 § Arkivlokalens belysning ska utgöras av lysrörsarmatur som har ett tillfredsställande skydd mot damm. Den elektriska anslutningen ska vara fast monterad.

Lysrörsarmaturen ska vara försedd med säkerhetsglimtändare eller hög- frekvensdon.

Allmänna råd: Vad som är ett tillfredsställande skydd mot damm beror på luft-kvaliteten i arkivlokalen. Luftens partikelinnehåll påverkas av det arkivmaterial som förvaras i lokalen och den verksamhet som förekommer där.

Vid nybyggnad, ändring eller byte av armatur bör myndigheten välja arma-tur i kapslingsklass lägst IP 43, i enlighet med standard för "Kapslingsklasser för elektrisk materiel" svensk standard SS-EN 60 529 utgåva 1.

11 § Strömtillförseln för belysning, mobila hyllsystem och vägguttag, som är nödvändiga för arkivlokalens drift och underhåll, ska kunna frånkopplas när ingen vistas i arkivlokalen. Frånkopplingen ska kunna utföras och kontrolleras från arkivlokalens utsida.

Denna bestämmelse gäller inte för automatiska brandlarm och annan ut-rustning som behövs för att säkerställa lokalens utrymningssäkerhet.

Allmänna råd: Manövrering och kontroll av strömtillförseln kan lämpligen ske med hjälp av strömbrytare med kontrollampa som monteras på utsidan av arkivlokalen. Strömbrytaren bör placeras så att den är oåtkomlig för obehöriga. Om en sådan placering inte är möjlig bör strömbrytaren vara låsbar. Alter-nativt kan dörren till arkivlokalen förses med en mikrobrytare som är kopplad till en kontrollampa.

12 § Finns eller installeras elektriska radiatorer i arkivlokalen ska dessa vara slutna och försedda med överhettningsskydd. Radiatorernas yttemperatur får inte överstiga 60 °C.

Allmänna råd: För att minska risken för brand bör uppvärmning av arkivlokalen i första hand ske med luft- eller vattenburen värme.

Vid installation av elektriska radiatorer bör de skyddas från yttre påverkan, t.ex. genom att de förses med ett påkörningsskydd.

Rörinstallationer 13 § Rör för brandfarlig gas och vätska får inte finnas i en arkivlokal.

Allmänna råd: I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författnings-samling (MSBFS 2010:4) anges vilka egenskaper en gas eller vätska ska ha för att klassas som brandfarlig.

Ytskikt och beklädnad 14 § Arkivlokalen ska utföras med material som endast kan ge ett försumbart bidrag till brandspridning inom arkivlokalen.

Vid val av arkivlokalens ytskikt och beklädnad ska materialet för tak och väggar lägst motsvara brandteknisk klass B-s1, d0 och för golv lägst klass C_fl-s1.

Installationer som kan hindra eller begränsa brandspridningen i lokalen 15 § Arkivlokalen ska vara utrustad med ett automatiskt brandlarm som vidarebefordrar larm till en bemannad plats. Detektorer ska finnas såväl i arkivlokalen som i till arkivlokalen angränsande brandceller som myndigheten förfogar över.

Allmänna råd: Den bemannade platsen kan vara en ständigt bemannad plats i byggnaden, ett vakt- eller larmbolag eller räddningstjänsten. Exempel på lämpliga komponenter i ett automatiskt brandlarm finns i standardserien SS-EN 54. Exempel på lämpligt utförande finns i Brandskyddsföreningens skrift Regler för automatisk brandlarmsanläggning, SBF 110:6.

16 § Automatiska släcksystem får installeras i arkivlokalen om de är gas- släcksystem eller sprinklersystem för vatten av typen förutlösningssystem. Om ett förutlösningssystem för vattensprinkler installeras ska det vara en systemlösning av typ A enligt SS-EN 12845.

Innan ett automatiskt släcksystem tas i bruk ska myndigheten ha fastställt en handlingsplan för sanering av handlingar och arkivlokal.

Allmänna råd: I ett förutlösningssystem för vattensprinkler är rören i systemet fyllda med luft fram till dess att ett detekteringssystem för t.ex. rök aktiveras. Vid erhållen impuls från ett sådant detekteringssystem fylls rörnätet med vatten. Därefter aktiveras sprinklermunstycken individuellt vid termisk påverkan i händelse av brand. Genom att använda den här typen av system minskas risken för onödiga vattenskador till följd av t.ex. läckage.

Om myndigheten väljer att installera ett sprinklersystem för vatten är det viktigt att säkerställa att släcksystemet och arkivlokalens övriga inredning, t.ex. hyllsystem, utformas så att avsedd släckeffekt uppnås.

17 § För att förhindra att brand uppstår i arkivlokalen får system med av- sikt att sänka syrenivån i arkivlokalen användas.

Allmänna råd: Till skillnad från traditionella brandsläckningssystem som är avsedda att släcka branden efter att den upptäcks, är syrereducerande system avsedda att förhindra att branden uppstår i lokalen. Normalt ersätts 5–10 % av syremolekylerna i luften med samma mängd kvävemolekyler. Vid installation av den här typen av brandskyddssystem är det viktigt att relevanta arbetsmiljö-regler beaktas.

18 § I eller i anslutning till arkivlokalen ska det finnas handbrandsläckare. Avståndet till närmaste handbrandsläckare i arkivlokalen får vara högst 25 m.

Allmänna råd: Släckmedlet i handbrandsläckaren ska väljas med utgångs-punkt från de handlingar som förvaras i arkivet och den sanering som blir aktuell efter det att handbrandsläckaren använts. Normalt rekommenderas skum-släckare i arkivlokaler.