Takfot
Ventilation av vindsutrymmen är en grundläggande del av en byggnads klimatskydd och har samtidigt betydelse för brandskyddet. Ventilationen sker normalt via takfoten, genom luftspalter i takfoten, eller via yttertaket, oftast då med ventiler i gavlarna eller på taket.
Brandspridning via takfoten, dvs där ventilation av vind sker via takfot, har länge varit ett problem för räddningstjänsten. En brand sprids ofta från direkt underliggande plan (via fönster eller andra oklassade fasaddelar) till vindsutrymmen via takfötternas ventilationsöppningar.
Bästa sättet att minska risken för denna typ av brandspridning är att hindra den från att nå dit genom att utföra takfoten utan några öppningar alls och i övrigt utföra takfoten i lägst brandteknisk klass EI 30. Därmed byggs risken bort helt. Ventilationen av vindsutrymmet kan då i stället ske genom yttertaket.BSK-Tips: Observera att där takfot utförs EI 30 måste även bärförmågan vid brand, dvs R 30-kravet också uppfyllas.
Takfötter ska vara utformade som brandavskiljningar där risk finns för spridning av brand och brandgaser:
-
mellan brandceller via takfoten, eller
BSK-Tips: Kravet är aktuellt om vind och underliggande utrymme utgör skilda brandceller eler om det finns en sammanhängande takfot som löper framför två brandavskiljningar.
Notera att det preciserade kravet ej anger att vinden i sig måste utgöra egen brandcell, vilket betyder att kravet även gäller för brand och brandgasspridning till andra brandceller via vindsutrymmet. Det finns fall där det är okej att brand sprider sig till vinden, men inte vidare till annan brandcell. Särskild hänsyn behöver i dessa fall därmed tas till hur nedfallande delar kan förväntas påverka brandavskiljande konstruktion i bjälklaget och därmed risken för brandspridning till nedanförliggande våning vid en vindsbrand. För mer info om brandavskiljningar klicka här. -
från en brandcell till ett utrymme som inte tillhör någon brandcell.
Brandavskiljningen ska vara utformad i lägst brandteknisk klass EI 30 om angränsande utrymme utgör annan brandcell. Annars ska brandavskiljningen vara utformad så att risken för brandspridning är begränsad. Detta betyder att det finns två huvudsakliga indelningar.
Om ovanförliggande del av byggnaden ingår i samma brandcell som det nedanförliggande utrymmet ställs inget krav på skydd mot brandspridning via takfoten.
Det är nödvändigt att avgöra från fall till fall var risk för brandspridning föreligger och i vilken utsträckning som takfoten behöver skyddas. Av betydelse kan bland annat vara takfotens utformning och placering av fönster eller andra lägre belägna oklassade konstruktionsdelar (fasad och/eller tak). Förutom risken för brandspridning från ett lägre beläget fönster behöver även risk för brandspridning i sidled beaktas, till exempel till följd av flammors utbredning, vindpåverkan eller om takfoten i sig kan bidra till branden.
Vid brand i ett lägre beläget utrymme finns en risk att utvändiga flammor och brandgaser ansamlas under takfoten och takfötter kan därför förväntas utsättas för en större påfrestning vid en brand än vad ett ytterväggsparti utsätts för. Mot denna bakgrund ställs krav på EI 30 för att skydda mot brand- och brandgassspridning där angränsande utrymme utgör annan brandcell.
Där angränsande utrymme är ett utrymme som inte ingår i någon brandcell, till exempel vindsutrymmen som omfattas av 5 kap. 47 §, anges enbart att brand- avskiljningen ska begränsa risken för brandspridning. Den brandavskiljande förmågan ska dock ge motsvarande skydd som en brandcellsgräns i brandteknisk klass EI 30 med avseende på att begränsa brandspridning. Däremot är det acceptabelt med viss brandgasspridning till ett sådant utrymme, så länge det inte innebär brandspridning. Boverket beskriver vidare i författningskommantaren till 5 kap. 33 § att likt BBR 5:535 anges i 5 kap. 33 § inga acceptabla skyddsavstånd mellan oklassade ytor, till exempel motsvarande 5 kap. 32 §, eftersom detta skulle innebära för detaljerade krav.
BSK-Tips: I vissa fall likt 5 kap. 32 § anger Boverket specifika avstånd och vinklar, medans i andra fall likt 5 kap. 33 § avseende takfötter som ska utföras brandavskiljande, veritikala skyddsavstånd vid brandavskiljning av utvändiga utrymningspassager samt 5 kap. 32 § om yttertak som är brandavskiljande bedömer Boverket att sådan detaljinformaiton är för detaljerad utan ska istället av Byggherren verifieras med analytisk dimensionering. En intressant fråga är: Varför kan Boverket i vissa fall specificera detaljerade krav, mendans i andra fall inte?, när är detaljinformation för detaljerad, vilken nivå på analytisk dimensionering krävs för att verifiera att utformningen uppfyller berörda funktionsbaserade föreskrifkrav och hur ser en referensbyggnad ut? Att takfoten tillåts utföras EI 30, även när bjälklaget ska vara av klass EI 60, motiveras exempelvis av Boverket med att den utvändiga branden inte har samma påverkan på konstruktionen som en invändig fullt utvecklad brand enligt standardbrandkurvan, vilket därmed utgör Boverkets verifiering på att föreskiftskravet är uppfyllt. Någon annan bakgrund på kravet EI 30 har Brandskyddskanalen inte kunnat hitta. Brandskyddskanalens bedömsning är att en sådan kvalitativ argumentation som Boverket för inte uppfyller de krav som ställs på verifieringar med analytisk dimensionering.
Syftet med de preciserade kravet i 5 kap. 33 § gällande takfötter som är brandcellsavskiljande är att begränsa risken för brandspridning via byggnadens utsida från en brandcell till annan del av byggnaden genom takfoten.
Boverket beskriver vidare i författningskommantaren att bestämmelsen motsvarar i huvudsak den kravnivå som följer av BBR 5:535. Förslaget innebär dock en generalisering eftersom kravet inte enbart gäller för fönster. Förslaget innebär också att krav uttryckligen ställs på skydd även om ovanförliggande del av byggnaden inte ingår i en brandcell. Att nivån på skyddet – så vida det inte är fråga om en annan brandcell – inte är uttryckt genom en brandteknisk klass ökar möjligheterna att använda fler typer av produkter vid utformning av brandskyddet.
Frågor och svar på brandavskiljande takfötter, återfinns i Brandskyddskanalens Q&A - Vindsutrymmen.