Inledning om ytskikt

Detta kapitel behandlar ytskikt inom vindutrymmen. Inledningsvis beskrivs vad ytskikt är, vilka olika ytskiktklasser som finns och beteckningarna betyder.

Slutligen redovisas vilka ytskiktskrav som gäller för olika typer av vindsutrymmen enligt de precicerade kraven i BFS 2024:7.

Ytskiktsklasser

Med ytskikt menas den yttre delen av en byggnadsdel eller beklädnad som kan bli utsatt för brandpåverkan i tidigt skede av en brand.

BSK-Tips: Många gånger uppkommer frågan om vad skillnaden mellan ytskikt och lös inredning är. Inredning som är fastskruvad (eller motsvarande) i väggen eller taket klassas som ytskikt, medan inredning som lätt kan tas bort med normal kraft och utan verktyg klassas som lös inredning. Notera att BFS 2024:7 ej reglerar lös inredning, mutan faller istället under LSO. I vissa fall finns riktlinjer för lös inredning på vårdinstitutioner där brandriskerna är höga.

Vilken lägsta brandteknisk klass som ytskikten ska ha enligt Boverkets preciserade krav beror både på vilken byggnadsklass byggnaden utformas i och vilken verksamhet som råder i utrymmet. Krav på ytskikt regleras i 5 Kap. 9–17 §§, med vissa undantag enligt 5 Kap. 18 § och 5 Kap. 19 §

Brandklasserna som gäller för ytskikt på väggar och tak består av en huvudklass (A1-F) och tilläggsklasser för om det förekommer brinnande droppar och mängden brandgaser (brandrök).

Huvudklasser

I klassificeringen av ytskiktsklass står den första bokstaven (benämns huvudklass) för hur lättantändligt och brännbart ett material är.

Produkter som inte alls eller mycket lite bidrar till brandens utveckling hamnar i klass A eller B. Produkter som gör att rummet riskerar att bli övertänt efter en viss tid hamnar i klass C eller D och produkter som ger en mycket snabb övertändning får klass E. Klass F betyder att produkten inte klarar några brandkrav, alternativt att den inte är provad.

Tilläggsklasser

Alla huvudklasser, undantag huvudklass A1, ska alltid kombineras med tilläggklasser ”s” och ”d”. Klass A1 behöver inte kombineras med några tilläggsklasser då det är i princip helt obrännbara produkter.

Tilläggsklassen ”s” står för vilken mängd brandgaser som materialet får avger enligt tre olika nivåer:

• s1, byggnadsdelen får avge en mycket begränsad mängd brandgaser.
  
• s2, byggnadsdelen får avge begränsad mängd brandgaser.
  
• s3, inget krav på begränsad produktion av brandgaser.

Tilläggsklassen "d" står för hur mycket brinnande droppar och partiklar som materialet får avge enligt tre olika nivåer:

• d0, brinnande droppar eller partiklar får inte avges från byggnadsdelen.
  
• d1, brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd.
  
• d2, inget krav på begränsning av brinnande droppar och partiklar.
  

Krav på byggnadsdelar

Byggnadsdelar, fast inredning och fasta installationer, förutom rörisolering, kablar, golvbeläggning och fasadbeklädnader, som enligt 5 Kap. 9 § kan bidra till en brands utveckling i mer än försumbar utsträckning ska vara utformade i lägst brandteknisk klass D-s2,d0.

BSK-Tips: Med mer än försumbar utsträckning avses att byggnadsdelen kan förväntas ha en nämnvärd effekt på ett brandförlopp i förhållande till utrymmet i övrigt. Mer information finns här.

Trots första stycket får byggnadsdelar vara utformade i lägre brandteknisk klass i följande fall:

• Om byggnadsdelar är skyddade av tändskyddande beklädnad i brandceller innehållande verksamhetsklass 3A, 3B, 3C, 4, 5A, 5B och 5C.
  

  BSK-Tips: Med tändskyddande beklädnad* avser beklädnad i lägst brandteknisk klass K₂10 och* lägst B-s1,d0.

• Om byggnadsdelar är skyddade i lägst brandteknisk klass D-s2,d0 i brandceller som innehåller verksamhetsklass 1, 2A, 2B och 2C.

Ytskiktskrav

Nedan redovisas ytskikskraven relaterat till byggnadklassen. I vissa utrymmen finns högre ytskiktskrav redovisade, exempelvis utrymningspassager. Där olika krav anges, gäller alltid det högsta kravet.

BSK-Tips: Observera noteringen , vilken att materialet ska vara fäst på obrännbart material (lägst klass A2-s1,d0) alternativt på [tändskyddande beklädnad](/brandskyddsregler/mojligheternasbyggreglerforfattning/050 "beklädnad i lägst brandteknisk klass K₂10 och* lägst B-s1,d0").

Typ av lokal	Tak	Vägg	Golv
Generellt Byggnadsklass 1	B-s1,d0*	C-s2,d0	D-s2,d0
Generellt Byggnadsklass 2	C-s2,d0*	D-s2,d0	C-s2,d0
Generellt Byggnadsklass 3	D-s2,d0	D-s2,d0	C-s2,d0

* Fäst på obrännbart material (lägst klass A2-s1,d0) alternativt på tändskyddande beklädnad.

BSK-Tips: Ytskiktskrav för tak föreligger även undertak. Vid lösa undertaksplattor (ej fasta undertak) ställs kravet i många fall även ovan undertak, eftersom undertaket i sig inte klarar ytskikskravet. Fasta undertak kan däremot uppfylla ytskitkskraven helt i sin självt, utan att krav ställs ovan undertak. Notera att där brännbart meaterial finns ovan undertak ska undertaksutrymmet enligt SBF 110:8 normalt detekteras av brandlarmet.

Exempel på beklädnader som uppfyller klass K₂10/B-s1,d0 är:

• 15 mm cementputs på rörning eller armeringsmatta av ståltråd
• 9–13 mm gipsskiva (beroende på fabrikat)
• vissa nedpendlade undertak
• vissa produkter med brandskyddat trä. Trä med tillräcklig tjocklek för att isolera bakomliggande material i 10 minuter uppfyller kraven, om det också behandlats för att klara ytskiktskravet B-s1,d0.

Ytskikt som system eller inte?

I många fall anges att ytskiktet ska var fäst på obrännbart material (lägst klass A2-s1,d0) alternativt på tändskyddande beklädnad.

Klass K₂10 innebär att bakomliggande material skyddas mot antändning i 10 minuter från en brand enligt standardbrandkurvan från SS-EN 1363-1 (motsvarar ISO 834). Klass B-s1,d0 innebär att beklädnaden i sig ska ha sådana egenskaper att ytskiktsklassen B-s1,d0 uppfylls. Båda egenskaperna ska uppfyllas för att materialet ska anses vara tändskyddande beklädnad.

Detta betyder det normalt måste finnas ett bakomliggade material, dvs två lager ytskikt. MEN så behöver fallet inte alltid vara, då flertalet material både kan uppfylla ytskiksklassen, men även kravet på tändskyddande beklädnad. Vad som avses med bakomliggande är det bakomliggande materialet som befinner sig bakom den obrännbara eller tändskyddande beklädnaden. Brandskyddat trä är exempel på ytskikt som kan uppfylla både B-s1,d0 och kravet på tändskyddande beklägnad och kan därmed bland annat nyttjas i tak inom Byggnadsklass 1 och invändiga utrymningspassager. Notera att typgodkännande och behandlings/målningsanvisningar alltid måste följas.

Det finns även fall där ytskikten uppfyller gällande krav, men syftet inte uppnås. Exempel på detta är en tapet som uppfyller B-s1,d0, monterat på en tunn plåt (obrännbart material) och därefter på cellplast.

Undantag för vissa ytor

Trots 5 Kap. 9–17 §§ får ytor enligt vara utformade med ytskikt i lägst brandteknisk klass D-s2,d0, där syftet är att möjliggöra användning av ytskikt med lägre krav där dessa inte bi­drar i mer än ringa omfattning till det inledande brandförloppet eller om utrymningssäkerheten inte påverkas av en brand i ett visst utrymme.

• Ytor där ytskiktet enbart kan förväntas bidra till brandförloppet i begränsad omfattning:
  Avsikten, vilken beskrivs i tillhörande författningskommantar, är att ytan i förhållande till utrymmet i övrigt, end­ast kan förväntas ha en liten effekt på ett brandförlopp, exempelvis avseende tiden till övertändning, utveckling av brandgaser, förekomst av brinnande droppar med mera. Här kan flera parametrar vara av betydelse, exempelvis byggnadsdelens storlek och placering i utrymmet. En yta motsvarande 20 % av anslutande tak eller vägg kan tjäna som tumregel. Det bedöms dock inte vara möjligt att ange detta mått i föreskriften, eftersom fler parametrar än enbart storleken är av betydelse. Med anslutande menas att om ytskikten är monterade på en vägg, är det arean på den väggen som procenthalten ska mätas mot.

  Exempel på sådana mindre ytor som avses kan vara dörrblad, dörr- och fönsterkarmar, tak- och golvlister, balkar och bröstpaneler. Undantaget bör tillämpas restriktivt i utrymmen som är särskilt skyddsvärda, så som utrymningsvägar.

• Ytor i utrymmen där ytskiktet inte påverkar utrymningssäkerheten:
  Avsikten, vilken beskrivs i tillhörande författningskommantar, är bland annat ytor i delar av byggnader där personer inte kan förväntas vistas. Ytskikt inom kallvindar, i mindre teknikutrymmen, i schakt etce­tera är normalt inte av betydelse för utrymningssäkerheten. Även i utrymmen där personer förväntas vistas kan ytskikten i undantagsfall bedömas sakna betydelse för utrymningssäkerheten i byggnaden. Det kan handla om mindre rum, till exempel hygienutrymmen eller en bastu.

  BSK-Tips: Notera att om det finns ett utrymme med lägre ytskiktskrav i samma brandcell som ett utrymme med högre ytskiktskrav och utrymmet med lägre ytskiktskrav inte omfattas av brandlarmsdetektering, kan en brand fortgå en längre period och snabbt därefter påverka utrymningssäkerheten. Det är således alltid viktigt att ytskikten inte bidrar nämnvärt i det inledande brandförloppet och att en brand i rummet inte påverkar utrymningssäkerheten negativt. Om utrymningssäkerheten bedöms påverkas, kan inte undantag medges.

Exempel på material med olika ytskiktsklasser avseende brand

I tabellen nedan ges exempel på de olika klassernas egenskaper i ett särskilt brandförlopp samt typiska produkter inom respektive klass. Observera att man i det enskilda fallet måste kontrollera produktens prestandadeklaration för att ta reda på vilken klass den har. Brandegenskaperna kan nämligen variera mellan olika liknande produkter, till exempel för olika typer av cellplast.

Ytskiktsklass	Exempel på byggprodukt
A1	Sten, betong, viss mineralull.
A2-s1,d0	Mineralull, obehandlad gipsskiva med tunt ytskikt.
B-s1,d0	Målad gipsskiva.
C-s1,d0	Gipsskiva med normal papperstapet.
D-s2,d0	Obehandlad träpanel (riktigt tunna träpaneler med låg densitet kan ibland uppfylla Klass E
E	Vissa typer av cellplast.
F	-

Krav på ytskikt inom vindsturymmen

Utifrån sammanställningen ovan har Brandskyddskanalen tagit fram följande tabell för ytskiktskrav inom vindsutrymmen:

Vindsutrymme	Tak	Vägg	Golv
Oinredd vind utan elektriska installationer och utan golv (endast spång)	D-s2,d0	D-s2,d0	D-s2,d0
Oinredd vind med fåtal elektriska komponenter och utan golv (endast spång)	D-s2,d0	D-s2,d0	D-s2,d0
Oinredd vind med flertal elektriska komponenter och utan golv (endast spång)	Ytskikt enligt gällande byggnadsklass	Ytskikt enligt gällande byggnadsklass	Ytskikt enligt gällande byggnadsklass
Inredd vind	Enligt den verksamhet som bedrivs	Enligt den verksamhet som bedrivs	Enligt den verksamhet som bedrivs
Oinredd vind med golv	Enligt gällande byggnadsklass	Enligt gällande byggnadsklass	Enligt gällande byggnadsklass
Vind med ventilationsaggregat	Enligt gällande byggnadsklass	Enligt gällande byggnadsklass	Enligt gällande byggnadsklass
Vind med teknikutrymme	Enligt gällande byggnadsklass	Enligt gällande byggnadsklass	Enligt gällande byggnadsklass

För fler svar på ytskiktsfrågor, fortsätt läs i Brandskyddskanalens Q&A - Vindsutrymmen.