3. Definitioner och begrepp
3. Definitioner och begrepp

Definitioner och begrepp

Nedanståede defitnioner är i första hand hämtade från BFS 2024:7. Defintioner som inte återfinns här, har hämtats från andra källor så som Rikstermsbanken.se. Vissa begrepp är även skrivna av Brandskyddskanalen själva, utifrån de bäst bedömda lämpade källorna.

Brandavskiljning
Konstruktion – inklusive genomföringar och liknande samt anslutningar till angränsande byggnadsdelar – med i huvudsak brandavskiljande förmåga.

Brandcell
Del av byggnad avgränsad med brandcellsgränser och brandavskiljningar i en sådan omfattning att en brand kan utvecklas under ett helt eller en del av ett brandförlopp utan att sprida sig till byggnaden i övrigt.

Brandcellsgräns
Konstruktion – inklusive genomföringar och liknande samt anslutningar till angränsande byggnadsdelar – med brandavskiljande förmåga som motstår ett helt eller en del av ett brandförlopp.

Brandsektion
Del av byggnad avgränsad med brandsektionsgränser och brandavskiljningar i en sådan omfattning att en brand kan utvecklas under ett helt eller en del av ett brandförlopp med säkerhetsmarginal utan att sprida sig till byggnaden i övrigt.

Brandsektionsgräns
Konstruktion – inklusive genomföringar och liknande samt anslutningar till angränsande byggnadsdelar – med brandavskiljande förmåga som med säkerhetsmarginal motstår ett helt eller en del av ett brandförlopp.

Brännbara byggnadsdelar
Byggnadsdelar eller byggprodukter med lägre brandteknisk klass än A2-s1,d0, A2-s1,d0 eller A2fl-s1.

Obrännbart material
Material eller byggprodukt i lägst brandteknisk klass A2- s1,d0, A2L-s1,d0 eller A2fl-s1.

När det anges i BFS 2024:7 att ytskikt på vägg eller tak ska vara fäst på obrännbart material avses normalt att själva väggen eller bjälklaget är av obrännbart material, exempelvis murverk eller betong. Om så inte är fallet, det vill säga om det obrännbara materialet endast utgörs av ett tunnare skikt, ska det obrännbara materialet ändå ha minst sådan tjocklek och egenskaper att det motsvarar skyddet av en tändskyddande beklädnad.

Tändskyddande beklädnad
Beklädnad i lägst brandteknisk klass K210 och lägst brandteknisk klass B-s1,d0.

Klass K210 innebär att bakomliggande material skyddas mot antändning i 10 minuter från en brand enligt standardbrandkurvan från SS-EN 1363-1 (motsvarar ISO 834). Klass B-s1,d0 innebär att beklädnaden i sig ska ha sådana egenskaper att ytskiktsklassen B-s1,d0 uppfylls. Båda egenskaperna ska uppfyllas för att materialet ska anses vara tändskyddande beklädnad.

Plan
Det finns inte någon definition i BFS 2024:7 av vad som utgör ett plan. Hur antalet plan bestäms har i vissa fall en avgörande betydelse för vilket brandskydd som krävs i byggnaden. Vid gränsfall behöver en bedömning göras i det enskilda fallet med hänsyn till byggnadens skyddsbehov.

Skolgårdar på tak, parkeringar på tak och annat som i allt väsentligt är av betydelse för byggnadens skyddsbehov när det gäller brandskydd bör normalt betraktas som plan vid tillämpning av föreskrifterna. Avsikten är däremot inte att mindre nivåskillnader eller liknande inom en byggnad ska betraktas som flera olika plan. Vad som utgör mindre nivåskillnader eller likande redovisas inte, utan det är som skrivet ovan en bedömning som behöver göras från fall till fall utifrån skyddsbehovet. En specifik höjd eller antal trappsteg finns därmed inte redovisat.

Vindsbjälklag
Med vindsbjälklag avses bjälklag som skiljer vinden från den underliggande våningen.

Vind
Med vind avses utrymme i byggnad begränsat mot det fria huvudsakligen av yttertak och begränsat nedåt av det översta bjälklaget.

Vindsplan
Med vindsplan avses golvplanet i en vind.

Golv
Övre skikt bjälklag eller annan konstruktion som bildar undre begränsningsyta i ett rum.

Golvarea
Definitionen av golvarea har inte hittats i PBL, PBF, BFS 2024:7 eller TNC 95. Brandskyddskanalen gör bedömningen att med golvarea avses det beträdbara golvet inom en byggnad. Definition har hämtats från Sveby.

Bjälklag
Med bjälklag avses huvudsakligen horisontal, bärande byggnadsdel som åtminstone från endera över- eller undersidan avgränsar olika våningar i en byggnad. Bjälklagets bärande del kallas bärlag eller stombjälklag.

Ytskikt
Med ytskikt menas den yttre delen av en byggnadsdel eller beklädnad (färg, tapet, m.m.), som kan bli utsatt för brandpåverkan i tidigt skede av en brand. Vid klassificering av ytskikt är det väsentligt att bedöma hur mycket rök som utvecklas. Mer om detta i avsnitt i avsnittet om ytskikt på vind.

BSK-Tips: I många fall uppkommer frågan vad som är ytskikt och vad som är lös inredning. För att klassas som lös inredning ska denna lätt kunna tas bort med normal kraft och utan verktyg. Inredning som är fastskruvad i väggen eller taket klassas som ytskikt och ska därmed följa de krav som bygglagstiftningen ställer på ytskikt.

Kallvind
En kall vind är ett vindsutrymme där hela eller delar av konstruktionen har en temperatur som ligger nära eller under uteluftens temperatur. Ofta benämns ett outnyttjat vindsutrymme för kallvind.

Varmvind
En varmvind är en vind vars isolering är placerad direkt mot yttertaket, vilket gör att själva vindsutrymmet blir varmt.

Nockvind
Nockvind är det vindsutrymme som är beläget i direkt anslutning till taknocken, det vill säga den högst placerade delen av vinden där takytor möts.

BSK-Tips: Nockvinden kan dock vara både kall och varm beroende på var isoleringen placeras.

Kattvind
Kattvind är det utrymmet som uppstår längst ut mot takfoten.

BSK-Tips: Det brukar finns en lucka som ger tillträde. På äldre hus används ofta kattvinden som ett kallförråd. Kattvinden kan dock vara både kall och varm beroende på var isoleringen placeras.

Uterum
Uterum är utrymmen som är placerade i anslutning till en byggnad, men utanför byggnadens klimatskärm.

BSK-Tips: Ett uterum kan till exempel utgöras av en inglasad balkong och inglasad altan. Mer om detta i Q&A - Vindsutrymmen avseende uterum.

Vindsbjälklag
Med vindsbjälklag avses bjälklag som skiljer vinden från den underliggande våningen.

Vindsplan
Med vindsplan avses golvplanet i en vind.

Inredningsbar vind
Med inredningsbar vind avses vind som helt eller delvis och med ringa insats kan inredas till bostad, arbetsrum eller liknande. För att en vind skall anses vara inredningsbar skall vissa förberedelser ha gjorts. Det skall finnas trappa (ev. anordning för insättande av trappa), fönsteranordningar, stamledning för varm- och kallvatten, tomrör för elinstallation m.m. Vinden är alltså inte inredd ännu, men ska snabbt och enkelt kunna göras detta.

  • Används som boyta, ofta med snedtak och takkupor
  • Har ofta full isolering, ytskikt och installationer.

BSK-Tips: En inredningsbar vind brukar även kallas för vindsvåning eller bostadsvind.

Oinredd vind

  • Kan vara kall eller varm.
  • Ingen stadigvarande användning (förutom ev. installationer eller förråd).

Fransk balkong
En fransk balkong är ett fallskyddande räcke monterat direkt framför en öppningsbar dörr eller ett fönster i fasad, utan någon utstickande balkongplatta eller tillträdesbar yta.

Uppstolpad yttertakskonstruktion
Ett uppstolpat tak är ett ramverkssystem, där ramverket utgörs av stolpar, balkar och takstolar. Takstolen har överramar, underramar, hanbjälke och stödben. Främsta användningsområde för uppstolpad takstol är på bjälklag i betong eller lättbetong, men den funkar också på ett vanligt kassettbjälklag av trä.

BSK-Tips: Med fribärande avses med andra ord utan stöd från insidan av en byggnad.

Betongbjälklag
Ett betongbjälklag är ett horisontellt bärverk av platsgjuten eller prefabricerad betong.

Lätta bjälklag
Ett lätt bjälklag är ett horisontellt bärverk som huvudsakligen består av träreglar eller lättbalkar i kombination med skivmaterial.

Fribärande takstolar
Fribärande takstolar är takstolar som är dimensionerade för att spänna mellan bärande ytterväggar utan stöd av invändiga bärande väggar, pelare eller mellanliggande upplag. Takstolen är därmed självbärande över hela spännvidden och överför lasten direkt till ytterväggarnas bärverk. Fribärand takstolar möjliggör stora öppna ytor.
takstolar är fribärande, vilket innebär att det inte krävs någon bärande vägg eller avväxling förutom de två ytterväggarna.

BSK-Tips: Med fribärande avses med andra ord utan stöd från insidan av en byggnad. Att takstolarna är fribärande, innebär med andra ord att det inte krävs någon bärande vägg eller avväxling förutom de två ytterväggarna.

Fribärande vindsbjälklag
Ett fribärande vindsbjälklag är ett golv (bjälklag) som bär upp vinden och det underliggande våningsplanet, men som stöds utan bärande innerväggar i mitten, utan istället bärs direkt av husets ytterväggar eller speciella takstolar över längre spännvidder (som fackverk). "Fribärande" betyder att det inte behöver avväxlas med en bärande vägg och är en vanlig lösning för att skapa öppna ytor på vinden eller under taket.

Glespanel
Glespanel utgör underlag för innertaksbeklädnad - panelbrädor eller skivor.

Råspont
Råspont är brädor som sågats och anpassats med s.k. fjäder och not för att kunna inpassas med varandra. Råspont används, även om andra områden finns, huvudsakligen för att ge en stabil konstruktion för takbeläggning att fästas på. Brädorna är inte hyvlade och har därför en grövre och en slätare sida.

TRP-Plåt
TRP-plåt, eller korrugerad plåt, är en plåt som pressats på så vis att veck har uppstått i plåten. TRP-plåten är specifikt trapetskorrugerad, vilket innebär att vecken sitter ganska tätt. Dess veckade form ger materialet hög hållfasthet och styvhet, vilket gör det lämpligt för både stora byggnader med långa spännvidder

Brännbar isolering i mer än begränsad omfattning
Med brännbara byggnadsdelar i begränsad omfattning avses att brännbara byggnadsdelar finns i en sådan utsträckning att brandpåverkan innebär att en brand kan få fäste och sprida sig vidare inom utrymmet. Det handlar således om hur pass allvarliga konsekvenserna blir av att en brand kommer in i, eller uppkommer i, det dolda utrymmet. Brännbar isolering, brännbar inbrädning el­ler andra brännbara ytskikt utgör normalt brännbara byggnadsdelar i mer än begränsad omfattning. Mindre detaljer bör typiskt sett kunna betraktas som en begränsad mängd, exempelvis tejpning av skarvar i ytterväggar och liknande. Likaså enstaka avloppsrör i plast och dylikt.

BSK-Tips: Med inbrädning avses exemelvis råspont, och är riskfyllt om denna är oskyddad.

Takpapp
Takpapp är ett material som främst används som undertakspapp, vilket utgör takets tätskikt.

Dolda utrymmen
Med dolda utrymmen avses i 5 Kap 46 § icke beträdbara delar av en byggnad utan någon egentlig användning annat än för till exempel förläggning av tekniska installationer eller liknande. Exempel på utrymmen som kan träffas av 5 Kap 46 § är undertaksutrymmen, installationsschakt, installationsgolv, mellanväggar, bjälklag och mellan moduler i modulbyggnader. Ett dolt utrymme behöver inte nödvändigtvis utgöras av ett hålrum, utan kan också vara fylld med exempelvis isolering.

BSK-Tips: Syftet med 5 Kap 46 § är att begränsa omfattande brandspridning inom delar av byggnaden som inte hör till en brandcell och som inte med enkelhet är åtkomliga vid en räddningsinsats. 5 Kap 46 § omfattar inte skydd mot brandgasspridning utan enbart brandspridning. Detta medför att utformningar är möjliga där brandgaser kan tillåtas spridas i viss utsträckning så länge det inte medför brandspridning.

Vindutrymmen är en typ av dold utrymme, där krav på brandskydd regleras i 5 Kap 47 §.

Övertändning
Under en rumsbrand kan det inträffa ett stadium där den termiska strålningen från branden, de varma gaserna och de varma omslutningsytorna orsakar att alla brännbara ytor i brandrummet pyrolyseras. Detta plötsliga och sammanhängande övergångsstadium av ökande brand kallas "övertändning".