1. Bakgrund

Antalet byggnadsbränder är relativt stabilt från år till år. Under 2024 ryckte räddningstjänsten ut till cirka 9 900 bränder och brandtillbud i byggnader. Det har de senaste tio åren legat på i genomsnitt 10 500 per år.

Enligt MSB:s statistikdatabas IDA startar cirka 100 stycken bränder på vind per år (mellan åren 2018-2024), varav cirka 12 stycken av naturföreteelse. Detta är en liten och tillsynes obetydlig andel. Bränder på vindar brukar dock generera stor uppmärksamhet, då omfattningen av vindsbränder kan bli stora och kräva långvariga räddningsinsatser. Dessutom kan vindsbränder innebära stora kostnader.

En studie av vindsbränder utifrån statistik och brandutredningar, upprättad av Lunds tekniska högskola år 2010 anger att de vanligaste brandorsakerna för bränder som startar i vindsutrymmen är okänd (37 %) och anlagd brand (20 %). Författarna till studien poängterar dock att det finns brister i statistiken. Detta beror främst på att kvalitén på brandutredningarna varierar mycket, eftersom det inte finns någon nationell mall för hur de skall utformas. De största bristerna med statistiken är att antalet vindsbränder är få och att bränder som sprider sig till vinden från andra utrymmen inte finns med. Med andra ord finns det osäkerheter i statistiken.

I ovan refererade studie har bland annat följande slutsatser kunnat dras om varför vindsbränder blir mer omfattande än bränder i andra utrymmen:

  • Bränderna blir generellt mer omfattande i högre hus.
  • Anlagda bränder är en vanlig orsak till mer omfattande vindsbränder.
  • Vindar i flerbostadshus används ofta som vindsförråd där lös inredning förvaras, vilket innebär en hög brandbelastning.
  • I vissa fall används brännbar isolering i vindbjälklaget vilket medför en hög brandbelastning.
  • I många fall saknas brandcellsindelningar och om de finns så är de sämre utförda än andra brandcellsgränser i flerbostadshus. Risken för spridning till andra brandceller är alltså större jämfört med andra typer av utrymme.
  • Detektionssystem i form av t.ex. rökdetektorer förekommer generellt inte på vindar. Detta innebär att en brand kan tillväxa mer innan den upptäcks.
  • Brandteknisk utrustning i form av för automatiskt släcksystem, automatisk brandgasventilation eller manuellt släcksystem förekommer i princip aldrig på vindarna.

Bland annat har följande åtgärder identifierats som lämpliga för att undvika omfattande vindsbränder:

  • Detektionssystem för tidigare upptäckt av brand.
  • Bättre brandcellsgränser och underhåll av dem (t.ex. kontroll av branddörrar)
  • Bättre systematiskt brandskyddsarbete, t.ex. minimering av brandbelastning och kontinuerlig översyn av brandcellgränser.